Inlägg från: Mallanmillis |Visa alla inlägg
  • Mallanmillis

    någon mer som nyligen fått missfall/MA och vill följas åt till ny graviditet?

    Hade för övrigt ägglossning förra veckan och har bim den 26/2 men vågar verkligen inte hoppas på något även om allt jag vill är att få ett plus.

    Ska på återbesök till läkaren som vi haft genom hela denna proceduren den 24/2 och till vår kurator på kvinnokliniken dagen efter.

  • Mallanmillis
    emelie vilmer skrev 2015-02-21 23:56:58 följande:
    Jag blev jätteglad såklart för deras skull.. men det är så tungt att träffa dem bara då tankarna och sorgen och längtan tas upp.. men absolut är jag superduperglad för deras skull.. jag får väl prova och hoppas att det kanske kan fungera som terapi för mig med.. och ja som du säger så är det kanske jobbigare med andra gravida. En kompis var en månad längre än mig och det är jobbigt att följa henne nu..
    Klart du är glad för deras skull. Men förstår hur du känner.

    Har bekanta på Instagram som bara varit en vecka längre gångna än mig. Och nu se när de visar upp sina fina magar i v.30 gör såklart ont i hjärtat. Bläddrar snabbt förbi...

    Påminner bara om att vi förlorade vårat för 10 v sen.
  • Mallanmillis

    Inget plus denna månaden fick mensen idag. Hoppas på bättre tur nästa månad om inte det tar sig hoppar vi över en månad och kör sen igen.

  • Mallanmillis

    Min lillebror och hans tjej berättade idag att de ska ha barn ( de har precis fått reda på det). Fick en sån klump i magen när han sa att han ville berätta en sak. Känns som att ngn skämtar med mig då typ 10 personer runt omkring blivit gravida/är gravida nu. Önskar jag kunde bli glad, ska ju bli faster men det är så svårt att ta in för det påminner hela tiden om att jag inte längre är det och det sliter sönder mitt hjärta om och om igen. Förra veckan berättade en barndomskompis att de skulle ha barn. Hinner knappt ta in förens fet dyker upp ngt nytt.

    Känner mig så hemsk :(

  • Mallanmillis
    Anonym (småland) skrev 2015-02-28 17:58:09 följande:
    Jag känner samma sak. Och jag har mått väldigt dåligt psykiskt av missfallet och en del andra saker som också hänt har verkligen knäckt mig. Och väldigt många frågar om jag är med barn eftersom jag mår dåligt. Och det sliter sönder mitt hjärta att behöva säga nej till alla. Vi gifte oss på nyårsafton så alla förväntar sig ju unge snart, och eftersom jag nu mår dåligt så tror de...

    Och alla blir gravida runt oss. Det är ju helt sanslöst.
    Jag som hade en sån bra dag idag. Nu blev jag deppig och fick ont i magen istället. Hemskt hur jag kan reagera så men har mått/mår psykiskt dåligt efter allt som hänt. Så en liten grej bli så himla stort o jobbigt för mig. Känner ändå att jag börjar landa lite så jag börjat jobba mina 90% igen. Känner mig dock väldigt skör, var o varannan vecka är det ngt som river av plåstret över hjärtat och man får börja om på nytt igen :(
  • Mallanmillis

    Vid gjorde "aborten" den 29 december fick min mens den 29 januari. Tog sig ej denna gången och helt plötsligt känns det som att vi inte kommer få barn igen men hoppas sååå att det tar sig denna månaden. Första fången jag blev gravid med vår dotter pt jag P-piller nu senaste grav blev vi gravida på första försöket när vi hade bestämt oss. Har känt mig stressad över att det al bli barn nu 2015 men får nog försöka släppa det där och ställa in mig på 2016 istället. Gör bara så ont i hjärtat när vår 5-åriga dotter ( som längtar efter syskon och är så otroligt omtänksam ) frågar varför inte jag har någon bebis i magen och att alla har syskon förutom hon. Då vill jag bara bryta ihop men det går ju inte :(

  • Mallanmillis
    Moonlight83 skrev 2015-03-04 18:30:41 följande:
    Känner så igen mig i det du skriver.Har med en 5 årig dotter dom längtar så.Hoppades verkligen på att få syskon 2015 men efter 3mf/, ma de senaste 11 månaderna så får vi hoppas på 2016 i stället.Hon har ju vetat om att mamma haft bebis i magen 2 gånger som dött. Vi har försökt i 2,5år nu och efter alla de har missfallen så börjar man känna att ska det aldrig bli vår tur.
    Omställningen tycker jag är otroligt jobbig. Att ens planer inte alls blir av. Jag skulle gå hem på gravledighet nu i mars egentligen och det var det enda jag tänkte på, då det är mycket stress m.m på jobbet. Och nu när det inte blir så längre.,, åh det är så svårt.

    Hur har eran dotter reagerat på det?
  • Mallanmillis
    Moonlight83 skrev 2015-03-05 00:09:36 följande:
    ...............

    Hon blev väldigt ledsen när vi fick missfall nr 2.Hade precis berättat det för henne när vi bara några dagar senare fick missfall.Men hon är väldigt rar och omtänksam.Hon kramade mig och sa att jag lovar dig mamma ""det kommer en ny bebis till din mage". Men hon blur ledsen i bland och säger att hon med vill ha en lillebror.

    Håller med att omställningen är skit jobbig.Jag skulle ha gått på havandeskapsledighet i början på juni och såg fram i mot att slippa jobba under hela sommaren.Jobbar i vården och sommarveckorna med alla vikarier är skitjobbigt hos oss.Har även varit mycket tjavs och stressigt på sistone så riktigt längade efter 2 års frånvaro därifrån.

    Sen har vi hela tiden fått anpassa oss hurvida man kommer vara gravid eller ej när man planerar framtidens semestrar, ekonomi, prioriteringar av byggen här hemma.Nu blir det tex carport i stället för ett barnrum till på övervåningen då det helt plötslugt fick högre prio mm.Nu kunde vi tex åka på skidsemester helt plötsligt vilket vi inte tänkt göra då jag skulle varit gravid.

    Försöker vara glad över att vi lyckades bli gravida på egen hand iaf då vi var på vippen att starta upp med ivf.Har ju lyckats bli gravida 3 gånger på 2,5år och alla de tre gångera under 1 års tid.

    mf v 5,ma v18 samt mf i v10
    Förstår det :( vi berättade aldrig för våran dotter att det fanns en bebis i magen men i höstas ave det mycket syskon prat från hennes sida och då sa vi att " när du fyllt 5 år kommer du säkert bli storasyster" nu har precis fyllt 5 år och inget syskon i sikte. Lite klumpigt av oss kanske... Igår påväg hem från fsk sa hon i bilen att " när jag är 6 år och har ett syskon kan jag lära han/hon att cykla".

    Jobbar också i vården som sjuksköterska och det är mycket stress och hög arbetsbelastning. Nu har de svårt att få in folk tom och trycket ökar på våran hjärtavdelningen. Så det känns så otroligt jobbigt att inte få gå hem nu i mars :(

    Beklagar verkligen ers mf/ma. Har aldrig fått misfall tidigare förutom nu ma v.19. Helt plötsligt tror man att det är fel på en.
  • Mallanmillis
    FruA78 skrev 2015-03-05 21:03:02 följande:

    Jag hoppas få bra svar på onsdag så vi kan sätta igång igen. Känns som jag har ägglossning nu, borde få min mens kring den 18 mars. Förra gången fick jag mensen på dag 26 efter missfallet.

    Hoppas att ni inte behöver genomgå IVF utan snart blir gravida på egen hand :)


    Håller tummarna för att ni får goda besked och att ni kan börja försöka igen!
  • Mallanmillis
    LindizJ skrev 2015-03-04 21:52:47 följande:

    hoppar in här! fick missfall för en månad sedan (eller MA) var i v 11 men hade avstannat i v 5-6. Fick tabletter för att stöta ut det. Har en dotter sedan tidigare som blir 3 år i juni.


    Beklagar :(

    Visst känner man sig lurad av kroppen.
Svar på tråden någon mer som nyligen fått missfall/MA och vill följas åt till ny graviditet?