Vi som fått barn efter IVF/ÄD 2014/2015
Irma01 skrev 2016-03-26 09:02:28 följande:
Bell, jag beklagar verkligen <3. Styrkekramar vännen.
Kram
Inlägg från: Bell13
|
-
Tack för din omtanke. Börjar repa oss och kör vidare på planen att försöka fram till sommaren
Kram -
Vet inte om jag hamnat i nån psykos. Känner mig så värdelös, har från ingenstans fått mörka tankar om att jorden vore bättre utan mig. Vi hade världens bråk om svärmor igår som helt urartade och det blev skrik, hårda ord och massa tårar. Känner verkligen att jag befinner mig i en djup kris. Var ett missfall i v 7 så tidigt men jag måste tagit det oerhört hårt ändå. Hoppas ni andra har en fin påsk ändå.Irma01 skrev 2016-03-26 12:42:59 följande:
Hej tjejer,
Vi vill önska er alla en Glad Påsk. Bell, sorgen måste få ta sin tid men jag hoppas att ni kan få lite familjetid i lugn o ro under Påsken.
Sira, Ferdinand inget värre. Känner ett par som förlorade sin dotter i åttonde månaden, man blir aldrig hel igen.
Här är det bra, även om Victor har åkt på en rejäl förkylning och hade feber i torsdags och igår. Det går ner med Alvedon men han vill inte äta lika mycket som vanligt dock äter han lite och dricker iaf. Så fort man börjar på förskolan så...
Hoppas ni alla får en härlig Påsk.
Vsg, är fortfarande orolig för dig, hoppas inget allvarligt har inträffat och att ni har det bra.
Kram på er!
Kram -
Så oerhört svårt och det känns så onödigtKelsson1 skrev 2016-03-26 19:41:25 följande:
Bell: Så ledsen för er skull, varma kramar!
Sira: Fruktansvärt! Finns inga ord!
Irma: Hoppas att han kryar på sig fort!
Glad påsk till alla!
Vi är bortresta, härligt att träffa syrran o hennes familj! (trots sjukdomar hos barnen)
Kram -
Tack för inputIrma01 skrev 2016-03-27 15:36:42 följande:Kära du,
Det låter inte bra och jag tror att du kanske behöva prata med någon om hur du känner just nu. Att få missfall får många känslor att bubbla upp. Din sambo kanske inte förstår att du känner dig sviken av din kropp och att det ger dig andra mörka tankar. Därutöver har ni en grogrund av osämja mellan er pga hans mor vidriga beteende mot dig. Så det är inte märkligt att ni bråkar. Det kanske kan vara en ide att gå i parterapi några ggr för att hinna få ut det ni känner båda två utan skrik och utan att bli avbruten. När vi hade det svårt räddade det vår relation. När det gäller din kropp förstår jag verkligen. När jag blev diagnostiserad med blodcancer blev jag så arg och besviken på min kropp. Jag hade tagit väl hand om den och då svek den mig på det viset. Tills en vän fick mig att se den andra sanningen. Att min kropp jobbade dygnet runt för att bli av med skiten, klarade cellgiftskur på cellgiftskur och fortfarande höll. Tänk på att din kropp har burit tre barn och att missfallet är oftast symptomen på att något gick fel med celldelningen. Det betyder inte att ni kan försöka igen men sorgen och läkning måste få ta sin tid.
Styrkekramar! vi behöver nog gå och prata med någon om det som hände nu men också gällande hans mamma.
Jag vet innerst inne att det inte är mitt fel att det blev missfall nu men jag anklagar mig själv ändå eftersom det är jag och min kropp som ska bära och föda. Min sambo tog det inte alls hårt utan han resonerar att vi har Douglas och det här skulle blivit en bonus. Men att det var inte hela världen det som hände och det gjorde mig helt förkrossad, ska jag gå igenom det här och det betyder ändå inget för honom. Vi har hamnat i kris efter de andra missfallen med och det har vi klarat. Jag vänder mig inåt när jag blir ledsen men det är bara ett sätt att hantera och att inte visa mig sårbar vi klarar nog det här med men just nu är det tungt.
Kram -
Tack för dina ordKelsson1 skrev 2016-03-29 14:00:08 följande:
Bell: Jag har två tidiga MF bakom mig så jag förstår fullständigt hur du känner det. Jag ville bara stanna i sängen o dra täcket över huvudet för resten av livet. Tog mig själv i kragen o åkte på en kryssning med en vän istället, det hjälpte mig. Jag klarade inte av att vara hemma o ville inte tillbaka till mitt gamla jobb heller. Kändes så värdelöst allting o ville förändra allt på en gång.
Jag sökte också efter svar hos mig själv, var det kanske något jag gjort eller låtit bli att göra som orsakade MF? Men tillåt inte dig själv att gå de stigarna, det är INTE ditt fel, du hade inte kunnat förhindra det.
Tycker också att du behöver prata ut med någon om dina tankar men att ni behöver nog gå i parterapi också. Jag har funderat på parterapi för oss också mellan varven men hittar inte tiden för när vi skulle kunna göra det.
Just nu är det bra mellan oss så inget vi behöver akut heller.
har bokat familjerådgivning nu idag och fick en relativt snabb tid till 22 april.
Vi behöver rensa luften och få uttrycka våra känslor utan att det blir bråk. Har föreslagit för min sambo att hans mamma kan vara med på ett samtal då hon är ett stort problem i vår relation och han tyckte faktiskt att det var smart men att hon nog inte tycker det då hon är väldigt konflikträdd.
Vi börjar med att gå dit och ser om det ger något.
Jag börjar få tillbaka livsgnistan nu. Har ju knappt ätit på 1 v och har tappat 4 kg och har pga det ingen ork men har ätit ordentligt idag. Har också varit ute idag och uppskattade den friska luften. Men Gud vad jobbigt det har varit. Har inte känt igen mig själv och har bara känt mig tom. Vill verkligen så gärna ha ett barn till, hoppas på att vi ska våga försöka igen och klockan är verkligen inte på min sida.
Kram -
Jobbigt när de sover dåligt. Douglas sover nu 19.30 till 05.00 har jag tur får jag honom att sova 1 h till med lite välling. Har märkt att det nog är dags att försöka dra ner två sovstunder till endast en och se om det blir skillnad. Han äter en gång på natten vid 03.00 och då en hel vällingflaska på 250 ml.Kelsson1 skrev 2016-03-30 20:18:44 följande:
Bell: Skönt att du börjar se ljuset igen och bra att ni fått tid till samtal.
Är rätt slut i huvudet, Niilo har sovit dåligt de senaste nätterna så blir inte de smartaste kommentarerna från mig just nu
Hoppas att det rättar till sig med sovringen.
Kram -
Hej Sira, vi har pratat massor. Vi har varit med om det här förr och jag har tagit förlusten så hårt varje gång. För mig är det lika illa att förlora ett foster som det skulle vara att förlora nåt av de tre barn jag har fött. Vad jag tror har spelat in också är att jag fyra veckor innan missfallet fick reda på att min äldsta dotter vid 6 års ålder blev utsatt för ett sexuellt övergrepp. Hon berättade själv efter att ha varit skrämd till tystnad i 8 år. Det var nog en massa undertryckta känslor som kom ut med missfalletSira skrev 2016-04-01 22:25:35 följande:
Bell: Hur mår du? Har du och din sambo kunnat prata med varandra? Låter bra med parterapi i den situationen ni är i. Skönt att ni fick en tid hyfsat snabbt och att du fått lite livsgnista tillbaka. Hoppas det håller i sig fortfarande!
Kelsson: Hur är det? Hoppas du fått sova mer de senaste nätterna. Sömnbrist är verkligen så himla jobbigt!
Hur är det med er andra; Johjen, Irma? Och undrar såklart fortfarande vart Vsg tagit vägen...
Ego. Här rullar dagarna på ganska snabbt. E tar sig fram rätt snabbt nu även om hon inte riktigt kryper än men det ser inte ut att vara så länge kvar tills dess. Hon sitter ganska stadigt även om hon såklart tippar över ibland... Det är väl först när de kan sitta som de kan lära sig krypa har jag för mig att jag läst/hört. Annars är det fortfarande en hel del sömnbrist här också men det funkar ändå. Känns lättare nu med det mesta när det är vår och dagarna är längre.
men att vi pratar ut om hur vi känner, hans mamma osv är bara bra och kommer att föra oss framåt tillsammans. Hur mår du?
Kram -
Gud vilken hemsk resajohjen skrev 2016-04-04 12:14:16 följande:
Hej vänner!
Hur har ni det idag?
Här börjar det långsamt bli bättre. Onsdagen innan påsk blev min sambo sjuk. Jaha tänkte jag han får väl bita ihop. Han var ganska risig på torsdagen och jag jobbade hemma och försökte rodda med Adam och allt annat vid sidan om. På torsdag kväll börjar Adam bli hängig och jag med. På fredag är Adam riktigt dålig med 40,6 i feber men vi får i honom vatten och glass och han är kontaktbar om än väldigt slö. Jag börjar dock må sämre och sämre.. Natten mellan fredag och lördag sover jag ingetingen, har så fruktansvärt ont i kroppen, halsen och febern stiger trots Alvedon/Ipren. På lördagen har jag 40 graders feber och svullen i halsen och får svårare att andas. Jag kan inte prata eller svälja och känner att jag blir fort sämre. Till slut ringer min sambon ambulansen som kommer och hämtar mig och kör mig till sjukhus där jag blir inlagd två nätter och får komma hem igen måndag kväll! Jag har aldrig varit så dålig i hela mitt liv! Fick 6 påsar dropp sammanlagt, tamiflu och smärtstillande intranervöst (kräktes upp allt första dygnet på sjukhuset). Adam har blivit bättre under lördagen men lite sämre igen när jag kommer hem och sambon får åka till läkaren med honom på tisdagen.. Inga dåliga värden så vi ska avvakta med pencillin. Han blir bättre under veckan men det tar mig några dagar innan jag är på benen igen. Idag jobbar jag hemifrån lite försktigt men blir väldigt trött mellan varven.. Vilken påsk säger jag bara!
Nu ropar Adam här! Kram på er alla!
känns när du beskriver som en nära döden upplevelse. Hoppas du är återställd nu.
Kram -
Hej alla fina mammor, hoppas ni mår bra? Här blir det bättre och bättre även om det pendlar mellan hopp och förtvivlan. Missfallet har jag helt kommit över och det är skönt, var så oerhört jobbigt. Vi har bestämt att följa planen och försöka året ut.
Douglas fyller 1 år om 1 v hjälp var tog tiden vägen. Han utvecklas fint i sin egen takt, går just nu utmed möbler och drar sig upp hela tiden och är inte still en sekund. Hans mamma är mycket trött
Han har 4 tänder som spruckit igenom samtidigt så aptiten har varit lika med noll ett tag men idag har han ätit ok typ första gången på 3 v så det är kul, kanske sover han hela nätter snart med.
Han sover iofs rätt bra. Har ännu inte lyckats få honom att somna i egen säng, nån som har bra tips att komma med?
Kram -
Tänker också btw på villsågärna och känner mig lite orolig att nåt hemskt allvarligt har hänt. Hon/du försvann så hastigt och var inne och skrev så flitigt. Hoppas allt är bra och att du bara är upptagen med företag och barn.
Kram