• cecal

    Äggdonation - Kvinnans tankar/funderingar & beslut.

    Som rubriken lyder, Vi har fått beskedet att om jag och min sambo ska skaffa barn ihop så är det via äggdonation p.g.a dålig äggreserv. Så mina funderingar är nu hur man ska kunna ta ett beslut i det hela. Jag har vridit och vänt på alla tankar och känner mig fortfarande vilse i det här. Det som jag funderar mest över är kommer jag att kunna knyta ann till barnet? Vi kommer kanske inte att vara lika till utseendet? Det blir inte jag och min sambo i ett? Rädslan över att bli kallad saker som  "du är inte min riktiga mamma".

    Min önskan skulle vara om KVINNOR som varit i min situation skulle kunna berätta hur tankarna gått och vad ni faktiskt kom fram till, jag är inte ute efter priser,kliniker och mediciner etc utan mer tankar, känslor ,funderingar och vad ni kom fram till. 

    MVH
     C

  • Svar på tråden Äggdonation - Kvinnans tankar/funderingar & beslut.
  • cecal

    Snälla, jag vill inte ha några onödiga uttalande här.

    Jättebra att höra om dom som kom fram till att inte göra ÄD men där räcker det.

    Vore glad om folk inte var anonyma heller.

    ?

  • Esoada
    Vinterprinsessa skrev 2015-01-20 14:05:11 följande:

    Anonym(nej):

    Tycker du det är onaturligt att ta emot donerade organ också?


    Det är mer naturligt, och så handlar det om livets vara eller inte vara, inte som i det här fallet; egoistiska människors vilja att ha barn till varje pris
  • bullenochgrisen

    Jag ser det väldigt naturligt. En kvinna bidrar med sina ägg till en annan kvinna som inte har några själv, man bidrar inte med ett barn till en annan kvinna utan bara en cell.

    Jag var 14 år när jag fick reda på att jag hamnat i förtidigt klimakterie och att mina ägg var slut. Min enda utväg till att kunna få vara med om ivrats stora gåva var genom äggdonation.

    När jag sedan blev 24 år bestämde jag och sambon för att vi var redo för ett barn i vår lilla familj. Vi ställde oss då i äggdonationskö där vi stod i 14 månader innan vi fick det fantastiska samtalet om att de äntligen hade hittat en donator åt oss. En enormt osjälvisk och godhjärtad kvinna ville dela med sig utav sina ägg för att kunna hjälpa oss!

    Det tog sig på första försöket och jag blev gravid på en gång!

    Självklart är det jag och min sambo som väntar barn, ägget skulle aldrig ha blivit ett barn utan min kropp, det är min kropp som fått bebisen att stanna kvar och växt till en bebis. Bebisen livnär sig genom mig och det är jag som bär på barnet.

    Det är 100% mitt och min sambos barn, bara att vi fått hjälp av en helt underbar kvinna som ändå inte ville ha sina ägg. Men bara för att vå får en cell från henne så är det inte hennes barn, hon köpte oss bara lite på traven :)

    I juli kommer vår efterlängtade lilla bebis <3

  • cecal
    bullenochgrisen skrev 2015-01-20 16:41:36 följande:

    Jag ser det väldigt naturligt. En kvinna bidrar med sina ägg till en annan kvinna som inte har några själv, man bidrar inte med ett barn till en annan kvinna utan bara en cell.

    Jag var 14 år när jag fick reda på att jag hamnat i förtidigt klimakterie och att mina ägg var slut. Min enda utväg till att kunna få vara med om ivrats stora gåva var genom äggdonation.

    När jag sedan blev 24 år bestämde jag och sambon för att vi var redo för ett barn i vår lilla familj. Vi ställde oss då i äggdonationskö där vi stod i 14 månader innan vi fick det fantastiska samtalet om att de äntligen hade hittat en donator åt oss. En enormt osjälvisk och godhjärtad kvinna ville dela med sig utav sina ägg för att kunna hjälpa oss!

    Det tog sig på första försöket och jag blev gravid på en gång!

    Självklart är det jag och min sambo som väntar barn, ägget skulle aldrig ha blivit ett barn utan min kropp, det är min kropp som fått bebisen att stanna kvar och växt till en bebis. Bebisen Vad livnär sig genom mig och det är jag som bär på barnet.

    Det är 100% mitt och min sambos barn, bara att vi fått hjälp av en helt underbar kvinna som ändå inte ville ha sina ägg. Men bara för att vå får en cell från henne så är det inte hennes barn, hon köpte oss bara lite på traven :)

    I juli kommer vår efterlängtade lilla bebis <3


    Åh vad underbart att läsa det du skrev, jag fick gåshud. 
    Tack för att du delar med dig av dina tankar och upplevelse.
    Vad härligt att du är gravid och jag önskar er all lycka till SkrattandeHjärta

  • bullenochgrisen

    Sorry för stavfel, min iPad hittar på en massa egna ord :)

    Den största gåvan man någonsin kan få <3

    Tack så mycket, :) det är en otrolig upplevelse! Och klart värt allt jobbigt man gått igenom under tiden innan. Stort lycka till till er också!


    cecal skrev 2015-01-20 16:59:04 följande:

    Åh vad underbart att läsa det du skrev, jag fick gåshud. 

    Tack för att du delar med dig av dina tankar och upplevelse.

    Vad härligt att du är gravid och jag önskar er all lycka till 


  • NKmamma
    bullenochgrisen skrev 2015-01-20 16:41:36 följande:
    Jag ser det väldigt naturligt. En kvinna bidrar med sina ägg till en annan kvinna som inte har några själv, man bidrar inte med ett barn till en annan kvinna utan bara en cell.

    Jag var 14 år när jag fick reda på att jag hamnat i förtidigt klimakterie och att mina ägg var slut. Min enda utväg till att kunna få vara med om ivrats stora gåva var genom äggdonation.

    När jag sedan blev 24 år bestämde jag och sambon för att vi var redo för ett barn i vår lilla familj. Vi ställde oss då i äggdonationskö där vi stod i 14 månader innan vi fick det fantastiska samtalet om att de äntligen hade hittat en donator åt oss. En enormt osjälvisk och godhjärtad kvinna ville dela med sig utav sina ägg för att kunna hjälpa oss!

    Det tog sig på första försöket och jag blev gravid på en gång!

    Självklart är det jag och min sambo som väntar barn, ägget skulle aldrig ha blivit ett barn utan min kropp, det är min kropp som fått bebisen att stanna kvar och växt till en bebis. Bebisen livnär sig genom mig och det är jag som bär på barnet.
    Det är 100% mitt och min sambos barn, bara att vi fått hjälp av en helt underbar kvinna som ändå inte ville ha sina ägg. Men bara för att vå får en cell från henne så är det inte hennes barn, hon köpte oss bara lite på traven :)

    I juli kommer vår efterlängtade lilla bebis <3
  • Vinterprinsessa

    Escoada: Varför skulle det vara mer naturligt att ta emot organ, tex ett hjärta, än en äggcell? Är inte det livets gång också isåfall? Som i djurvärlden? Dom svaga klarar sig inte.

    Som någon annan skrev, en god själ/donatorn, oavsett om det är organ, blod eller en äggcell, hjälper ngn annan. En äggcell, det barnet hade inte funnits eller blivit till ens om ägget stannat hos donatorn.

    Har du egna barn?

  • NKmamma
    Dixie skrev 2015-01-20 10:44:39 följande:
    det är väl svårt att ange källa på någons personliga åsikter?! 
    Det Anonym (nej) skrev att det väcker så mycket frågor hos föräldrar och barn vid donation och då vill jag såklart veta var hon läst/hört det någonstans.
  • Lillan15

    Vi har barn som kommit till via ÄD. Känns helt naturligt för mig i alla fall. Bara älskar sonen! Har ju burit honom i 9 mån. och känt honom sparka. Från första stund. Biologisk mamma är ju jag Guld i munbarnet präglas ju i hemmet och av oss som föräldrar.

  • Jegs

    Hej, Vi har en son som fyller 2 år i juni, han har kommit till via äggdonation.
    Beslutet var inte helt självklart för oss eller kanske framför allt mig.. Jag har alltid fascinerats av att söka likheter hos mig, mina föräldrar, syskon osv och även sett fram emot att föda ett barn som är en mix mellan mig och min man.. Stundvis kunde det även kännas lite egoistiskt att låta "skapa" ett barn, då det finns många barn runt om i världen som saknar föräldrar..
    Min längtan efter barn var otroligt stor och jag ville verkligen bli mamma..
    Hade innan hunnit genomlida ett försök för IVF, vilket jag upplevde som olidligt.. Väntan, oro, hopp

  • Jegs

    Blev något knas m mitt inlägg, då halva försvann.. :/
    Försöker skriva om;
    Hade innan hunnit genomlida ett försök för IVF, vilket jag upplevde som olidligt.. Väntan, oro, hopp

Svar på tråden Äggdonation - Kvinnans tankar/funderingar & beslut.