• kimbra

    Ung, gravid och orolig

    Det finns många trådar om detta redan, väl medveten om. Men jag känner att jag skulle behöva mer stöd i just mitt fall.

    Som rubriken säger är jag ung, bara 21 år, oplanerat gravid och väldigt orolig inför allt som kommer att hända.

    Jag fick reda på att jag var gravid i vecka fem, det var en vecka innan jag skulle åka på en månads resa till Asien som jag hade bokat långt innan jag blev gravid.

    Veckan innan jag åkte ringde jag abortmottagningen, men det var fullt och uppbokat så det blev ingen medicinsk abort, vilket betyder att jag nu har åkt till Asien och är i vecka 8. Jag tänkte att jag får göra kirurgisk abort när jag kommer hem igen, då kommer jag vara i vecka 12.

    Nu känns det som jag börjar ångra mig. Jag vågar inte göra någon kirurgisk abort. När jag kommer hem har jag fem dagar ledighet innan jag ska börja på mitt nya jobb.

    Min pojkvän och jag har bara varit tillsammans i ett halvår, jag bor fortfarande hemma hos min familj.

    Mitt hjärta säger att jag ska behålla barnet men mitt förnuft säger nej. Jag har varken egen bostad, partner som jag egentligen känner jätteväl eller god ekonomi. Men hade jag haft det skulle jag aldrig tveka. Jag älskar barn och känner mig redo, både kroppsligt och psykiskt. Men jag vet inte om det är rätt att behålla. Det känns väldigt egoistiskt på nåt sätt.

    Vågar inte prata med någon nära ännu, därför provar jag här. Tar tacksamt emot stöd, tankar och åsikter.

  • Svar på tråden Ung, gravid och orolig
  • kimbra

    Tack snälla för alla svar!

    Jag är precis klar med min utbildning och ska börja jobba ja. Min pojkvän är väldigt mogen och jag kan se honom som far till mitt barn. Han har inte sagt rakt ut att jag ska göra abort men vi båda förstår att det vore det bästa med tanke på att vi inte känt varandra så länge osv.

    Jag vill såklart inte att mitt barn ska sättas i en skitig sits, men en abort för mig känns inte rätt...

    Är lite rädd för hur mina närmaste kommer reagera också, typ mina föräldrar som bara träffat min pojkvän en gång... Mina vänner som alltid sagt att jag borde skydda mig osv...

    Trodde inte det här skulle hända mig, vissa dagar känner jag mig så säker på att göra abort, andra dagar finns det inte som alternativ ens. Sjukt svårt!

  • kimbra

    Tack, svaren hjälper mig faktiskt lite med hur jag ska tänka kring det här, jag förstår ju att det är mitt beslut i slutändan.

    Oj, till mig sa de att jag kommer blöda i sex veckor av medicinsk abort. Vad förvånad jag blir över att du bara blödde två!

    Nån mer som gjort kirurgisk abort? Hur var det för er efter aborten? Vad kände ni och vad hände rent kroppsligt?

  • kimbra

    Va? Men det måste ju varit jättesvårt, uh :(

    Min pojkvän säger hela tiden att han stödjer mig oavsett vilket beslut jag tar. Det känns skönt, både att han låter det vara mitt beslut och att han stödjer mig. Han säger att han följer med till abortmottagningen om jag vill det, eller till mvc om jag vill det.

  • kimbra

    Tack för alla svar!

    Jag tycker absolut inte abort är mord, men det bär mer och mer emot att göra abort ju mer tiden går. Vi är rätt inställda på att bli föräldrar nu efter första mötet med barnmorskan så vi ska nog inte göra abort.

    Nu funderar jag i stället över hur jag ska berätta nyheten för nära o kära :)

  • kimbra

    Jag valde att inte göra abort. Idag är jag i vecka 40+1 och ska alltså föda när som helst :) allt är förberett här hemma och min partner vet såklart att jag är gravid, hehe! Vi längtar jättemycket!

Svar på tråden Ung, gravid och orolig