Ja min magkänsla sa ju tjej vilket var helt fel! Var väl önsketänkande ;) men nu känns det faktiskt riktigt bra att få en till pojke, jag hade ju själv inte tackat nej till en syster i min ålder (tre bröder..). Det enda som känns tråkigt är om jag aldrig kommer få dela mormor-mamma-grejen med min egen dotter
Lycka till på RUL idag!
Här blir det en liten Sven!
Vi har kört nio månader var på lillkillen och blir något liknande nästa gång också. Både jag och min sambo tycker att det känns viktigt att hinna vara hemma med barnet så vi delar. Jag tjänar mycket mer än min sambo men skulle inte välja bort några månader till med min son i världen för lite extra pengar!
Vi hade satt på dagis nu vid 17-18 månader om inte syskon kom. Känns på något sätt skönt att slippa göra det nu då han är så himla försiktig att jag är rädd att han ska försvinna i en stor dagisklass. Men det kanske hade gått strålande också?? Tycker det är toppen att man har möjlighet att använda dagis så att båda föräldrarna kan fortsätta jobba. Nu är jag mest stressad över att hitta föräldrar i samma område som är hemma med två barn själva, känns som att det skulle vara bra för äldsta att socialiseras lite och öppna förskolan med spädis känns inte lockande
Ni som har problem med förstoppning; har ni provat byta järntabletter? Förra grav tog jag niferex och det blevTOTALstopp, kunde inte äta på en vecka. Sen bytte jag på inrådan av BM till duroferon och då blev det mycket bättre!
Alltså jag är så HIMLA trött och känslig just nu!
1. Järnet - jag blev ju lite nojig över varför de inte kollar mina järnvärden och ger mig järntabletter nu när alla ni får ta det. Jag tog ju faktiskt från vecka 20 med förra, OCH jag är "vegetarian" (äter fisk, men pescetarian låter ju så drygt). Får till svar att mina järndepåer var så bra i februari, 63. Nu har jag läst på och 63 verkar ju vara en orimlig siffra?? Allt över 40 verkar ju vara FÖR högt, och hur kan någon som inte äter rött kött ha FÖR höga järnvärden? Jag är minst sagt förvirrad
2. Känslorna - Finns det ens några gränser? Och jag kan bli så otroligt arg på min sambo nu, jag skäms. Igår stängde jag av TVn och stormade iväg för att nu skiter vi i den här dagen och nu är det läggdags. Anledningen? Jag fick "för dålig" fotmassage. Idag gjorde jag sista dagen på ett konsultuppdrag och fick veta att jag minsann inte blivit inbjuden till avslutningsmiddagen som typ alla andra verkar ska få gå på. Jag grät på väg till tunnelbanan! Herrregud var ska detta ta vägen..
Inga sammandragningar ännu (22+0). Med förra kände jag första onda sammandragningen när förlossningen startade 41+2, så jag får väl hoppas på detsamma denna gång