Följer.
Fick i början av december besked på att min mamma har bukspottskörtelcancer med metastaser i lunga o lever.
Är småbarnsförälder och jobbar heltid, skift. Kan inte sova och slits mellan min egen familj och min mamma. Räcker inte till... Försöker förtränga allt hemskt, men vet att jag kommer krascha totalt när hennes tid är kommen.
Tack för ert stöd.. Jag har en förstående arbetsgivare och tar ut några anhörigdagar här och där. I nuläget har det funkat bra med halvdagar, dels för att få ett "andningshål" på jobbet men också för att mamma inte orkar ses så långa stunder och jag vill inte slösa med mina anhörigdagar...
Ikväll har mamma åkt akut in till sjukhuset eftersom hon fått så mycket vätska i buken. Har hört att det är ett av de symtom som kan dyka upp när slutet är nära...?
Mamma dog inatt. Jag vet inte hur jag skall göra nu.
Hej alla ni fina.
Jag har inte varit inne på Familjeliv på ett tag, men de senaste dagarna har jag faktiskt tänkt på er.
Mamma dog den 27e januari.
Hon åkte ju in till sjukhuset med smärtor och vätska i buken (aschites), och en vecka senare dog hon.
Inte trodde jag att hon skulle dö redan. Jag var till och med så naiv att jag inte vågade boka semester i sommar ifall mamma behövde oss då.
Nu är resan bokad iallafall...
Imorgon är det begravning, och jag har fortfarande inte fattat att hon är borta.
Igår kväll när jag skulle sova fick jag en massa tankar om mamma. Hon var ju dålig på slutet och svimmade av när de bara ändrade hennes position i sängen. Hon var helt lugn och har aldrig haft direkt ångest, fick ju dock en del morfin sista dagarna. MEN hur fasiken kunde hon veta att hon skulle dö bara ett par timmar innan? Det var först då hon ville ha mig där. Hur kan man känna det i den situationen? Ser man ljustunneln eller vad? Eller kan man själv påverka när man "släpper taget"? Finns det något vetenskapligt om döden?