Hur mycket ansvar tar ni bonus mammor ?

Hur gör ni vid läggdags ? Pappan eller du ?

Nu har jag stora bonusbarn så vissa moment har jag aldrig gjort som tex nattning eller så men i övrigt är det ingen skillnad på vad som görs med barnen i familjen.  

Både min make och jag är bonusförälder åt våra respektive barn så för oss funkar det hur bra som helst att ta gemensamt ansvar.  Vi ser oss som en familj så självklart är det att alla barn skjutsas eller hämtas eller behöver hjälp med skolarbetet. 

Det enda som vi inte kan är ju den juridiska biten men där har vi varit gifta så pass länge att vi ändå pratar med varandra om viktiga saker innan vi tar ett beslut åt varsitt håll om vad som ska gälla. 

I vår familj är vi en mamma, en pappa och 3 barn. Vi har valt att inte göra skillnad på någon. Vi är en FAMILJ och funkar precis som om alla tre barnen var våra gemensamma.

None of the above. Nu har vi inte varit sambos så länge, men det är ändå inte mitt barn och inte mitt ansvar. Uppfostran blir det ju automatiskt att man hjälper till med, för inte kan jag ju sitta och se på när hon drar ner allt från bordet utan att säga till precis.

Okej ..tack för era svar ..

Min undran kommer av att jag tycker min sambo "lämnar" över rätt mycket till mig .. Jag har inget emot det , men jag är ju trots allt inte barnets mamma ..

Vi är ju en familj så klart å delar på ansvaret men tycker ändå det är svårt som bonus mamma ..

Barnet tyr sig mer till mig just nu ( vet inte om det är nån fas) men det är rätt tufft ibland .. Känns som jag e ensam om barnet ????

Pappan lutar sig tillbaka eftersom barnet väljer inte honom just nu ..

Pust .. Från en trött bonus mamma

och jag som biomamma kan säga att precis så är det i en kärnfamilj också. Det har inget att göra med hurvida nån är bonusförälder.  

ibland tyr sig barnen till en förälder och bara den duger och ibland är det en förälder som "smiter" undan ansvaret. 

Där är det klokt att man faktiskt pratar med varandra och att båda sidor är medvetna om hur det ser ut och att man får hjälpas åt. 

I vår familj har pappan och biomamman bestämt att de själva sköter uppfostran, tillsägelser m.m. då bonusen är väldigt lättkränkt. Jag läser numera inte läxor med henne och skjutsar bara till aktiviteter om pappan är förhindrad. Det är ibland skönt att slippa sånt men ofta tänker jag att det är detta som gjort att jag och bonusen inte har någon nära relation. Men jag hade heller inte köpt att pappan lade över allt på mig...

Jag har både egna barn och ett bonus som bor största delen hos oss.

Då maken driver stort eget företag och allt som oftast är borta tar jag ett stort ansvar. Men dock mest i det praktiska.

Bonusen tyr sig till mig när pappa inte är hemma men aldrig om han är hemma. Skulle nog känna mig obekväm om hon valde mig före pappan när båda finns tillgängliga tror jag

jag har inte bloggat så länge men det kommer mycket mer, ni får ha tålamod :) hoppas att ni vill stanna.

elisabethblixt.blogg.se/

Mina bonusar är stora (17 & 15) och träffade de dem när de var 12 och 9 så har inte behövt natta osv. Vi är en familj med gemensam ekonomi och vi diskuterar allt tillsammans. Allt som rör hus och hem bestäms tillsammans, sådant som enbart rör bonusarna bestämmer han och mamman men jag får veta allt och kan fritt komma med inputs, likaså deras bonuspappa.