Jag väntar också mitt första barn och jag har funderat på just detta men jag har bestämt mig för att jag vil inte ha barnet i samma rum som jag sover i. Jag tycker man ska sätta gränser från första början och inte dalta för mycket.
Man älskar sina barn jag personligen kommer att man skall sätta gränserna och vad som är ok för att både jag och barnet ska få sova.
Nä det är inte bättre för oss. Jag känner att det är viktigt att han får sova i fred. I sin säng. Jag sover jättebra i den andra sängen! Eftersom vårt barn kommer att sova i sin säng eller hos mig när jag ammar så spelar det liksom ingen roll alls. Skulle min sambo vilja sova i barnrummet så fine. Men i och med att alla bebisens saker finns där så tror vi att det skulle det bli olidligt för honom om jag ska in och ut ifrån det rummet halva natten och byta blöjor och hämta nya kläder osv. Väldigt opraktiskt!
Jag anser inte att man är ledig när man tar hand om barn. Vi har delat på allt och kom snabbt fram till att den som yrkesarbetar är att betrakta som varandes på semester jämfört med den som arbetar hemma.
Jag hoppas att ingen av er jobbar som busschaufför eller inom vården.
Man är naturligtvis ansvarig för sina barn 24 h i dygnet, om man talar om ansvar på ett allmänt plan. Men det konkreta ansvaret som följer av att man är tillsammans med barnet, så nej, Jag är inte konkret ansvarig när jag inte är tillsammans med barnet. Jag har fullt förtroende för att den som just då tar hand om barnet också klarar av att hantera de problem som eventuellt uppkommer. Därmed inte sagt att föräldrar till barn med speciella behov kan uppleva det på annat sätt.
Mitt jobb som föräldraledig (med ett barn att ta hand om) var lättsamt och intetkrävande, ja. Ser du nu att du och jag är olika? Du tycker att det är jobbigt att ta hand om barn, medan jag inte gör det. Så om du och jag skulle dela exakt lika, så skulle jag vara mer nöjd med tillvaron än vad du skulle vara. Om jag i stället tar en större andel av barnskötseln, så är vi båda lika nöjda. Du föredrar alltså det förra alternativet, medan jag tycker att det senare är bättre.
Du slingrar dig undan mina frågor. Är du ledig när du läser sagor för ditt barn? Om ni går på bio tillsammans? Menar du på fullaste allvar att du aldrig kan slappna av och njuta av tillvaron om du är tillsammans med ditt barn?