Min granne (tjej, runt 21-22 år) gråter nästan hela nätterna och jag har aldrig hört någon gråta så hjärtskärande, hon verkar må riktigt, riktigt dåligt och jag vet inte riktigt vad jag ska göra.
Jag känner att jag verkligen vill hjälpa henne men tror ni det är en bra idé att ringa på mitt i natten? Eller borde jag lägga en lapp i brevinkastet? Ringa någon? Något måste jag göra. Vad tycker ni?
Ts...
Du får dagen ros av mig, faktiskt bara stort av dig att du bryr dig och dessutom frågar på ett forum. Konkret ring på, bara visa den medmänsklighet du visar här så lättar det nog lite iaf att någon bryr sig om henne. Sen vad man säger när man väl står där det har jag inte en aning om. 
Väldigt fint av dig ts! Jag tycker du ska ringa på. Öppnar hon så säger du att du hör att hon är ledsen och undrar om hon vill prata av sig en stund.
Öppnar hon inte så släng in en lapp i brevinkastet där du skriver vem du är, varför du ringde på och ditt nr. Tex;
" Hej. Jag har hört dig vara ledsen på nätterna ett tag nu och undrar om jag kan hjälpa dig på nåt sätt. Jag lyssnar om du vill prata eller kanske kan gå nåt ärende åt dig om du inte orkar.
Jag är han med det trevliga leendet och grå parkas på våning 2.
// Olof Andersson. "
Efter att du ringt på, backa en bra bit från dörren. Det är mindre hotfullt än om du står på normalt avstånd. Mitt i natten är det bra att vara lite försiktig.
Som många redan har sagt, plinga på! Ibland kan det till och med vara lättare att prata med en främmande, och om inte annat så visar ditt agerande att det finns människor som bryr sig där ute.
Ring på! Jag har varit med om en liknande situation när jag var höggravid och ensam hemma med två barn varav det ena vaknade med nattskräck runt midnatt. Efter en stunds gråtande och skrikande från mitt barns sida fick jag panik och började också gråta hysteriskt. En stund senare ringde det på dörren och det var en granne som undrade om jag behövde något. Det var obekvämt och jobbigt men jag lät henne komma in och jag är otroligt tacksam för hennes omtanke, jag blir fortfarande idag varm i hjärtat när jag tänker på det.
Jag har även gråtit på offentliga platser några gånger och blivit erbjuden näsdukar och vänliga frågor och JA, det är obekvämt men också otroligt värmande.
Så återigen.... Ring på!! Och stor eloge till dig som är en fin medmänniska <3
Skriv ett brev och lägg i hennes brevinkast tillsammans med en liten söt nalle.
Jag har själv varit den där som grät hjärtskärande hela nätterna under nästan ett år efter att mitt förra förhållande tog slut. Det var en hemsk tid, jag hade inte en vän att prata med och jag blev diagnostiserad med PTSD efter svår psykisk misshandel. Hade svårt att somna trots starka sömntabletter och när jag somnade kunde jag vakna med andan i halsen och i skräck. Skrek rakt ut.
Hade jag fått ett brev med några vänliga ord och en liten nalle från en granne som bara skrev något fint så hade det betytt mycket för mig.
Plinga på! Och ta med en burk kakor. Eller kamomillté. Något avväpnande så hon ser att du är fredlig, typ.