Barn födda okt-dec 2014
Välkomna att prata bebis, barn, syskon, amning, föräldraskap och allt som hör till. Ett eller flera barn, ålder och ort spelar ingen roll.
Det viktigaste är att vi respekterar varandras olikheter
Välkomna att prata bebis, barn, syskon, amning, föräldraskap och allt som hör till. Ett eller flera barn, ålder och ort spelar ingen roll.
Det viktigaste är att vi respekterar varandras olikheter
Vad heter era små förresten? Vi är fortfarande inte överens om namn och dottern är 1mån nu haha.
Å jag älskar Alice :) det stod på min lista men ratades tyvärr utav mannen :(
Pell: får jag fråga varför ni inte är överens om efternamn? :p
Fina namn ni har.
Vi är överens om mellannamn och efternamn men tilltalsnamnet är inte helt spikat än. Tänkte ta tag i mannen ikväll och skriva på papprena så att vi äntligen får det gjort.
Pell: okej ja då förstår jag. Ja ena står ju skrivet som mellannamn då men i praktiken så tänker man på det som efternamn :) så dubbelnamn blir väl smidigast då. Om ni skulle gifta er då? Skulle du ta hans namn då och ha dubbelnamn?
Våra barn har pappans efternamn. Jag har alltid sagt att jag vill föra vidare mitt efternamn men när jag väl fick barn så ändrades mitt tankesätt och jag är nog för traditionell på den fronten och vill att barnen ska ha pappans efternamn - och även jag den dagen vi gifter oss.
Min lilla heter Embla Isolde . Vi har alla mitt efternamn då det bara är min lilla slkt som har det namnet plus att jag aldrig skulle gå med på att byta. Så maken tog mitt namn när vi gifte oss.
Idag går maken tillbaka till jobbet. Vill bara gråta. Maken och jag grät ikapp igårkväll. Han tycker att det är galet jobbigt att lämna oss. Usch ja. Dessutom är första dagen en riktig prövning. Stora dottern har hög feber och troligen öroninflammation. Jag ska till bvc, sen hem till sjuklingen, sen hämta skolböcker till henne och sedan hämta sonen. Vi ska sedan få besök, och massa annat som jag känner att jag glömt bort.
Pell: okej ja då förstår jag. Ja ena står ju skrivet som mellannamn då men i praktiken så tänker man på det som efternamn :) så dubbelnamn blir väl smidigast då. Om ni skulle gifta er då? Skulle du ta hans namn då och ha dubbelnamn?
Våra barn har pappans efternamn. Jag har alltid sagt att jag vill föra vidare mitt efternamn men när jag väl fick barn så ändrades mitt tankesätt och jag är nog för traditionell på den fronten och vill att barnen ska ha pappans efternamn - och även jag den dagen vi gifter oss.
Min lilla heter Embla Isolde . Vi har alla mitt efternamn då det bara är min lilla slkt som har det namnet plus att jag aldrig skulle gå med på att byta. Så maken tog mitt namn när vi gifte oss.
Idag går maken tillbaka till jobbet. Vill bara gråta. Maken och jag grät ikapp igårkväll. Han tycker att det är galet jobbigt att lämna oss. Usch ja. Dessutom är första dagen en riktig prövning. Stora dottern har hög feber och troligen öroninflammation. Jag ska till bvc, sen hem till sjuklingen, sen hämta skolböcker till henne och sedan hämta sonen. Vi ska sedan få besök, och massa annat som jag känner att jag glömt bort.
I mitt fall har det inte varit särskilt stor omställning att mannen börjat jobba (klart det var mysigt att ha honom hemma men vardagen lunkar på). Min man lämnar stora tjejen på dagis när han går på morgonen så jag och bebis kan ta igen lite sömn efter nattens bravader (han är fortfarande som piggast mellan 23-03 vilket är en pärs men jag är inte förvånad då det var den rytmen han hade i magen -försöker sakta men säkert vända på det och vi har bättre och sämre nätter).
Så jag och lillkillen brukar sova till 10 tiden och sen kan vi gå runt och mysa hemma (städ och fix med såklart men även en lång frukost brukar jag hinna med mellan amningarna) fram till 16 då det är dags att hämta stora tjejen på dagis. Sen går eftermiddagen efter det rasande fort fram till att mannen är hemma vid 18-18:30. Tycker ibland att en vanligt vardag är lugnare än helgerna då stora tjejen och mannen är hemma hela dagarna (om man får säga så).
Lillkillen vägrar dock ligga själv så han sitter som klistrad på mig hela dagarna och nätterna (i selen får man ju rätt mkt städ och fix gjort). Lite ovant då dottern var mycket mer självständig redan från tidig ålder (sov egen säng, satt gärna i babysittern mm) men jag försöker intala mig att detta ändå är en relativt kort tid i livet.
Jag hade oxå tänkt ha långa dagar för mina barn lite till tills man landat, men sonen hatar dagis och har längtat efter att lillasyster ska komma ut så att han får gå hem tidigt. Han har nästan slutat leka med kompisarna och sitter bara och längtar efter att komma hem. Så jag kan inte med att inte hämta honom kl 13.
Dottern vill verkligen inte gå på en fritids då hon är ensam utan kompisar från kl13 tilvi hämtar. Hon är väldigt blyg och tyst på fritids och mår inte bra där. Så henne kan jag inte heller med att ha fulla dagar. Men de får börja tidigt iaf.
Det kommer snart att kännas ok. Just nu är det jobbigt med alla förkylningar som drabbar mina stora hela tiden. Det bästa är dock att det snart är jullov! Ingen läxläsning, inga tidiga morgnar, maken är hemma i tre veckor... Så skönt det ska bli!
I mitt fall har det inte varit särskilt stor omställning att mannen börjat jobba (klart det var mysigt att ha honom hemma men vardagen lunkar på). Min man lämnar stora tjejen på dagis när han går på morgonen så jag och bebis kan ta igen lite sömn efter nattens bravader (han är fortfarande som piggast mellan 23-03 vilket är en pärs men jag är inte förvånad då det var den rytmen han hade i magen -försöker sakta men säkert vända på det och vi har bättre och sämre nätter).
Så jag och lillkillen brukar sova till 10 tiden och sen kan vi gå runt och mysa hemma (städ och fix med såklart men även en lång frukost brukar jag hinna med mellan amningarna) fram till 16 då det är dags att hämta stora tjejen på dagis. Sen går eftermiddagen efter det rasande fort fram till att mannen är hemma vid 18-18:30. Tycker ibland att en vanligt vardag är lugnare än helgerna då stora tjejen och mannen är hemma hela dagarna (om man får säga så).
Lillkillen vägrar dock ligga själv så han sitter som klistrad på mig hela dagarna och nätterna (i selen får man ju rätt mkt städ och fix gjort). Lite ovant då dottern var mycket mer självständig redan från tidig ålder (sov egen säng, satt gärna i babysittern mm) men jag försöker intala mig att detta ändå är en relativt kort tid i livet.
Jag hade oxå tänkt ha långa dagar för mina barn lite till tills man landat, men sonen hatar dagis och har längtat efter att lillasyster ska komma ut så att han får gå hem tidigt. Han har nästan slutat leka med kompisarna och sitter bara och längtar efter att komma hem. Så jag kan inte med att inte hämta honom kl 13.
Dottern vill verkligen inte gå på en fritids då hon är ensam utan kompisar från kl13 tilvi hämtar. Hon är väldigt blyg och tyst på fritids och mår inte bra där. Så henne kan jag inte heller med att ha fulla dagar. Men de får börja tidigt iaf.
Det kommer snart att kännas ok. Just nu är det jobbigt med alla förkylningar som drabbar mina stora hela tiden. Det bästa är dock att det snart är jullov! Ingen läxläsning, inga tidiga morgnar, maken är hemma i tre veckor... Så skönt det ska bli!