Anonym (pedagog) skrev 2014-11-02 12:06:20 följande:
Det där är troligen ett av dem sämsta och mest förkastliga råden du kan få.
Att ignorera ett barn på det sättet kan leda till allvarliga svårigheter för barnet. Det är direkt skadligt!
Att ignorera det dåliga beteendet kan man ibland få som råd men då ska det ALLTID finnas en öppning för att ta sig in igen. Samma om barnen tjatar, att behandla dem som luft är uselt. Man kan säga: Jag ser/hör att du vill något men du får vänta lite. Sen kan man fortsätta med det man gjorde men att göra som ovanstående tipsar, det för inget gott med sig. Det blir inga trygga, välmående barn av det.
Ett barn som skriker, gapar, vrålar av ingen annan anledning än att det är en viljemätning av löjlig art, förtjänar ingen som helst uppmärksamhet i stunden. Du kan beskriva dig som hur mycket pedagog som helst, men någon praktisk erfarenhet av vrålande barn verkar du inte ha. Den som bär sig illa åt ska i stunden inte ha uppmärksamhet och det oavsett ålder. Och det finns inga skadeverkningar här - det är ju inte fråga om ett ständigt ignorerande, vilket verkligen är skadligt för barnet. Bara ett starkt markerande att så länge ditt sätt att bära dig åt så här håller på, tänker jag inte prata eller bry mig om dig. du får sluta först och bli talbar. Det budskapet går hem, tro mig. Hur tror du egentligen att pedagoger på förskolor och skolor gör? De hinner inte sitta och gulla med ett vrålande och trilskande barn. De går sin väg, men håller koll på barnet på avstånd.
