Treåring bortskänkes.
Usch jag vet hur det känns... Mina tips är att sluta bråka om allt du kan. Borsta inte håret, låt barnet välja kläder själv, var naken om hon inte väljer något, gå ut utan ytterkläder om hon vägrar klä på sig osv. Och sen förbered, förbered, förbered... Se till att barnet verkligen hör. Jag brukar sätta mig på huk och röra vid på något sätt så att jag verkligen vet att vi har full kontakt. Tjata om allt en stund innan det är dags. Om och om igen. Gärna med detaljer. Typ 'snart ska vi åka och handla. Då tar vi först på jackan, sen skorna, sen går vi ut i bilen.' Säg detta 15 min innan, sen 10 min innan, sen 5 min innan, sen 2 min innan.
Det hjälper ju inte omedelbart men efterhandkan det bli bättre.
För oss har det hjälpt ganska mycket. Det betyder ju inte att det fungerar varje gång, men ganska ofta iaf. Och även ett bråk mindre kan ge en lite andrum...
Sen kan det vara ganska kul när man hör sina egna ord :) min pojke som snart är fyra kan förklara ingående för mig nu. Om jag tex säger att han kan få en kanelbulle efter dagis (utan massa detaljer då detta inte är något viktigt för mig.) då får jag en noggrann beskrivning tillbaka, typ 'vi ska ta på jacka och skor, gå till bilen, köra till dagis, leka leka leka, du hämtar mig, köra hem, ta av kläder, hänga upp jacka, och SEN ÄTA KANELBULLE!!' Så nåt går ju in :)
Sen är det ju såklart som andra säger, försök hitta ett sätt att få en natts ostörd sömn. Det kan man leva länge på!
Och rabbla mantrat 'det är bara en fas, det blir snart bättre...'