Fader okänd

Vem sa det?? Barnets rätt till sina föräldrar/att veta vilka de är har inte med det att göra. Soc kommer ändå att kräva att du samarbetar för att fadern ska hittas oavsett om du säger att det var ett engångsligg eller inte. Däremot kan de vägra att betala ut försörjningsstöd till dig om du inte samarbetar på alla vis du kan.

Jag tycker det är extremt konstigt att de sa så ja. Min vän visste inte på riktigt vem pappan var, hon hade trott det var hennes ex, men faderskapstest visade att det inte var det. Den enda andra hon haft sex med hade hon haft kondom med så hon trodde inte det kunde vara han, men det var det. Den killen träffade hon på en kryssning så hon hade bara ett förnamn.

Det startades en utredning iaf trots att hon sa att hon inte var intresserad av underhåll eller något sådant. Det tog två år, sen skrev de fader okänd. Idag har dock hennes barn en pappa, för killen hon gifte sig med adopterade barnet och de har nu fler barn tillsammans. Så det slutade ju lyckligt iaf.

En kvinna jag känner var i samma sits som du, svårt att få barn kanske inte kunde alls. Hon behöll barnet hon blev gravid med tillsammans med en missbrukare.
Hon har idag skyddad adress trots att hon fortfarande är kär (barnet är snart 3) i pappan. Hon gick med på det för att få behålla barnet. (Han har 'bara' misshandlat henne, aldrig barnet, barnet älskar han)
Hela hennes graviditet och barnets år tills nu är kantad avskräck och förtvivlan. Hon är sjukskriven för utmattningsdepression (26 år gammal) kommer troligen aldrig mer kunna jobba, kan inte leva nära sin familj eller vänner, kan inte berätta för vem som helst vart hon bor, är ständigt misstänksam för nya människor, är de utsända att leta av  honom?

Fundera på om det är värt att riskera att tvingas leva åtskild från dina nära och kära enkom för att få ett barn. Jag skulle råda dig till abort och att du sen inseminerar dig.

*S* Du är som många andra, tar fasta på de svar som går på din linje, det du vill. Men läs noga igen, det kräver en HEL MASSA för att man ska strunta i barnets rätt till sina föräldrar.
Det är inte säkert att dina skäl räcker.

Ja,men en sån sak är det många många som vräker ur sig i frustration för att då påtvingas ett faderskap de inte vill veta av. Men väldigt få gör verklighet av hoten.

Jag säger inte att det är ok att vräka ur sig vad som helst i ilska och frustration, jag försöker bara få dig att tänka på alla aspekter, att du upplever honom som hotfull betyder inte att de som startar utredningen gör det.
Är han dessutom en av dessa charmfulla manipulatister så är risken stor att de går på hans linje och inte din.