JAG BLIR SNART GALEN!!!!

Det är det som är kruxet nu. Jag har börjat ta in honom till oss på natten men det är också problematiskt.

Mannen sover jätte dåligt och gnäller över det. Sonen rör sig sjukt mycket och lägger sig på ens ansikte, sparkar på en osv så visst man sover lite bättre för att man slipper gå upp men det är nästintill lika.

Min man kommer aldrig förstå oavsett hur mycket jag än försöker. Han anser att det är värre för honom för han jobbar. Så han måste få sova.

Har försökt introducera soffan men "det är kallt" och varför ska han få sova i sovrummet när han ska upp och jobba är hans svar.

Hans enda lösning är skrikmetoden vilket jag är totalt emot med jag "får i såfall skylla mig själv om jag inte vill ta till hans råd"

Dessvärre får vi inte plats med någonting säng eller så i hans rum. Ringde också BVC imorse där de skulle ringa upp mig vilket de inte gjort. Förklarade våra problem och sköterskan sa att det vore bäst om vi fick prata med vår ordinarie BVC sköterska för att sedan få en remiss till special bvc. Men nu sitter jag och läser om special BVC i Uppsala där vi bor och de sysslar tydligen med just skrikmetoden så jag vet inte hur mycket hjälp vi kan få där. ????

[quote=74240744][quote-nick]YOUnMe skrev 2014-10-27 10:35:19 följande:[/quote-nick]Vad menas med skrikmetoden enligt special-bvc då?

Kan hålla med om att man inte behöver plocka upp barnet så fort det skriker utan att man finns där hos barnet för att trösta men inte plocka upp. Då signalerar man till barnet att sängen är otrygg. Att barnet däremot ska ligga och skrika helt ensam tills den somnar är direkt olämpligt skulle jag säga.

Men tillbaka till din ovillige make... Har ni plats att ställa nån tältsäng eller så i vardagrummet som din man kan sova i om soffan nu inte funkar. Han måste ju kunna kompromissa för att hela familjen ska må bra![/

Han kan inte kompromissa. Han tycker det är jobbigt att gå upp innan 7.30 på söndagen för att låta mig få sova.

Jag har även skrivit ett långt inlägg här igår angående kaoset i min och min mans relation. Jag vet nämligen inte vad jag ska göra. Vår relation är jätte dålig. vi har precis nyss haft ett stort gräl där vi som vanligt pratar eller han skriker och jag försöker prata om att skiljas. Jag orkar inte längre och han bryr sig inte om han skriker och gapar framför vår son som blir ledsen och gråter.

Det han sa idag gjorde mig bekymrad. Han brukar alltid säga till mig att jag ska sticka eller dra och jag säger alltid att han kan väll göra det själv för det är minsann min lägenhet. Nu drog vi det längre och pratade om att skiljas och vad som skulle ske med lägenheten. Han anser att jag inte ska få någonting för lägenheten och att alla pengar är hans. Till saken hör detta:

För 5 år sedan när vi träffades köpte han en lägenhet för egna pengar. Vi bodde i den i 3 år och för 2 år sedan köpte vi en gemensam lägenhet och jag pyntade då inte in några pengar eftersom att jag bodde hemma vid tillfället. Han påstår då att jag inte ska begära en krona från lägenheten eftersom jag inte pyntat in några pengar. Vi äger dock lägenheten 50/50 och isåfall så vill jag inte stå på någon lägenhet överhuvudtaget. Han påstår också att jag ändå inte betlar något men jag har ju mammapenning och alla pengar får han så samlas de ihop och sen splittar vi på de pengarna som blir över efter alla räkningar. Jag har dessutom börjat plugga distans nu och får även därifrån in pengar varje månad. Jag spyr på hans beteende