Nu råkar det vara så att i Sverige idag avbryts livsuppehållande åtgärder för prematura bla som är extremt sjuka/fått alltför stora hjärnblödningar och dylikt. Där läkare vet att en framtid utan respirator och ett liv som en "grönsak" inte gynnar barnet avbryter man vården, ofta i samförstånd med föräldrarna. Man kan ibland även skynda på processen medicinskt.
Nu är aktiv dödshjälp förbjuden, men passiv dödshjälp ges redan till dödsjuka barn. Barn med så stora hjärnskador så de aldrig kommer få nått annat liv än som grönsak kopplad till maskin får maskinen avstängd. I andra fall sätter man aldrig in livräddande åtgärder om man vet att barnet ändå kommer dö inom en snar framtid. Tex att man upptäcker strax innan förlossningen att barnet saknar tex större delen av hjärnan eller nån annan extrem missbildning.
Man avslutar även graviditeter i förtid (efter abortgränsen) om man vet att barnet kommer dö vid förlossningen.
Och folk får tycka att jag är hur oempatisk som helst men jag anser att även aktiv dödhjälp borde vara ok på de allra sjukaste, allra mest missbildade barnen. Heller en snabb smärtfri död där direkt än att tvingas dö sakta i svåra smärtor och med stor ångest.
Men snälla nån... Det är väl klart att döden är naturlig. Det enda man kan vara säker på är att alla någon gång kommer dö.
Som svar på frågan är jag väl av princip emot att abortera foster på grund av vilka preferenser man har. Men om jag ska resonera enligt konsekvensetiken och helt bortse från all etik och moral som jag tror på så är det väl egentligen helt rimligt att avliva sjuka barn. Idag har vi sjukvård som gör att vi håller alla vid liv till varje pris. Det har gjort att jorden blivit överbefolkad och vi går mot vår egen undergång. Hade vi låtit naturen ha sin gång så hade vi inte haft det problemet. Därför skulle man kunna anse att det är rimligt att vi använder sjukvården för att göra det som naturen annars hade tagit hand om. Det här är såklart en teoretisk diskussion och inget jag står för.
Att låta en naturlig död inträffa är inte att avliva någon. Min morfar dog vid 87 års ålder hemma i sängen genom naturens egen försorg - blev han avlivad menar du?
Jag hade hellre avstått insatser för att rädda en prematur ja. Det är inte alla chanser att man får ett helt normalt liv som du skriver, det kan också bli tvärtom som det blev för min granne. Jag vill inte ta riskerna. En stor andel av prematurerna får större eller mindre skador och då har vi bara räddat dem så kort tid att vi inte vet nånting egentligen om vad som händer bortom 15-års åldern.
Lidandet av en svårt plågsam behandling ska vägas mot lidandet av att avstå. För ett prematurt foster är det fråga om mycket kort tid innan det avlider utan insatser + att det knappast känner någon dödsångest + riskerna med att försöka rädda. 7-åring med influensa innehåller ingen av dessa komplicerande faktorer. Plus att det barnet har man redan knutit an till. Jag tillhör inte dem som "knyter an redan i magen", jag tar till mig barnet efter att det fötts och jag tror inte jag kan "ta tillbaka" ett barn efter att det varit skiljt från mig i flera månader om jag inte kände det innan.
Precis det jag säger också. Jag reagerade på ett tidigare inlägg där det påstods att det är att avliva ett barn att låta en naturlig död ske. Det opponerar jag mig mot kraftfullt.
Jag förstår att det är ditt svåraste beslut. Jag menar att de här är så svåra frågor att det finns inget rätt eller fel, bara rätt eller fel för den enskilda familjen och därför måste beslutet ligga hos föräldrarna.
Det finns inga prematurer som är födda i v.23 eller knappast ens före v.30 som är speciellt gamla mer än i enstaka undantagsfall. Att jämföra med sig själv född i v.34 är så dumt så man vet inte vad. Vi vet inte speciellt mycket om vad det innebär att vara född så tidigt att alla organ är outvecklade till den grad att de inte kan fungera utan konstgjord hjälp. Vi vet inte vad det innebär att missa hela sista trimestern då hjärnan genomgår sin största utveckling. Visste du att kopplingarna i hjärnan (som gör att den får sina "skrynklor" och de olika delarna börjar kommunicera med varandra) börjar bildas efter v.28? Innan dess är hjärnan i princip helt slät. Vi har ingen aning om vilka hjärnfunktioner som går förlorade om man föds tidigare, eller vilka sjukdomar och skador man kan utveckla senare i livet, men att tro att det inte spelar någon roll att man föds i v.23 mot om man föds fullgången är ganska naivt. Varför varar graviditeter nästan dubbelt så länge om det inte spelar någon roll?
Att även prematurer känner smärta och ångest (över sin smärta, ångest över döden är nog osannolikt) är bara ytterligare en anledning för mig att inte förlänga lidandet. Inte nog med att behandlingen är ytterst plågsam och pågår i lång tid, dessutom är grundtillståndet - att inte ha några organ som fungerar, inte kunna andas etc - rätt plågsamt. Att mamman får stå vid sidan om och klappa lite mellan slangarna och nålarna förefaller som en banal lindring för barnet och jag och min man skulle också bara lida av det. Men var och en borde få fatta sitt beslut, det är för svåra frågor för att ha någon annan lösning. För mig handlar det om icke-egoism att inte tvinga någon annan till svåra plågor för att jag inte kan acceptera att döden är en del av livet. För någon annan är det tvärtom.
Fint att er son ändå klarar sig så pass bra! Det finns mycket vi inte vet något om vad gäller prematurer. Bortsett från det fysiska så vet vi nästan ingenting om det psykiska. Mina funderingar gäller mest den ganska omfattande forskning som säger att vi formas för livet under våra första tre år och speciellt hur vi behandlas under det första levnadsåret är av avgörande betydelse för vårt psykiska välmående som vuxna. Här pekar forskningen på behovet av närhet, omvårdnad, anknytning till samma omsorgsperson, stimuli etc. Om detta är så totalt avgörande för fullgångna friska barn, hur påverkas då prematurer som faktiskt inte kan få denna livsviktiga omvårdnad på ens när samma sätt pga att det medicinska kommer emellan? Kanske spelar det mindre roll eftersom den premature inte har samma medvetandegrad, kanske spelar det mer roll eftersom den premature är sjuk och i smärta? Vi vet inte.