Vi med BF Juni 2015

ChiliFrö: Vi ska ta reda på kön, är för nyfiken för att vänta till förlossningen
Har RUL 19/1 o hoppas att bebis är samarbetsvillig och visar kön redan då

Kwekwe: Jag är alltid lika imponerad när någon klarar av att vänta in till förlossningen på att få reda på kön själv är jag för nyfiken, spricker om jag inte får reda på det nuuuuuuu

Förlossningsberättelse för oss :

På BF konstaterades begynnande havandeskapsförgiftning och det bestämdes att jag skulle sättas igång. Jag hade inte BB-väska med mig och var hungrig så jag skrevs in till förlossningen kring 17.00 och fick lov att gå o äta middag och hämta väska och vara tillbaka till 19.00.

När vi kom tillbaka var det lite skiftbyte och mycket att göra (fullt, folk satt o väntade på rum i fikarummet). Så värkstimulerande dropp sattes på mig först 23.40 (jag hade lite oregelbundna värkar redan då jag hade fått två hinnsvepningar med ett dygns mellanrum).

Värkarna kom igång ordentligt på en gång men var hanterbara med hjälp av TENS. Kan här rekommendera att ni ger era respektive ett jobb på förlossningen att klocka värkarna och berätta när toppen är nådd, då orkar man igenom värken när man vet att det värsta är över (vi gjorde inte så första gången men kommer definitivt kräva det av maken nästa gång).
Jag fick lustgas också men tyckte inte om det då den gjorde mig bara snurrig och illamående men ville inte ge ifrån mig masken för det utan höll i den krampaktigt

Efter två timmar kom BM in och tyckte att mina värkar var ineffektiva och hon ville skruva upp droppet. Talade då om för henne att jag inte tål/orkar med värre värkar för även om mina värkar inte höll i sig en hel minut så var de otroligt smärtsamma.
Vid det här laget var jag öppen 5cm och då tyckte BM att det var dags att kalla in narkosläkaren för epidural (jag ville testa utan men när BM tyckte att det var bra för att få ner blodtrycket också så sa jag inte emot).

Det tog en timme för narkosläkaren att komma och mina "ineffektiva" värkar fortsatte. När narkosläkaren kom hann hon få in slangen för epidural och BM blev orolig när hjärtljuden för bebis hade försvunnit så hon höll på att trycka på min mage med ctg apparaten. Tillslut frågade hon om det var ok att hon tog hål på hinnorna och satte skalpelektrod på bebis för att mäta hjärta och jag sa att hon fick göra som hon ville bara hon slutade trycka på min mage.
När hon tog hål på hinnorna såg hon att jag var fullt öppen och huvudet kikade fram redan.
Narkosläkaren kördes ut från salen och jag fick börja krysta, efter 3 krystvärkar var dottern här .
Efteråt bekände BM att hon trodde att jag skulle ha legat kvar och hållit på med förlossningen fortfarande kl 12 nästa dag och dotterns förlossning tog allt som allt 3 timmar

Den här gången kommer jag inte låta mig stressas till att krysta ut bebis på 3 värkar om det inte är fara för bebis utan nu kommer utdrivningen få ta längre tid och då spricker jag förhoppningsvis mindre.

Förlåt, var meningen att skriva förlossningsberättelse i en annan tråd men förvirrad som jag är hamnade den här istället .
Hoppa över den om ni inte är intresserade

Om dop så hade vi hemmadop till dottern (prästen kom hem till oss istället för att vi var i kyrkan) och det var mysigt. Vi är inte troende men tyckte att det var en fin tradition att fortsätta döpa dottern i samma dopskål som jag döptes i så även nästa "unge" kommer att döpas hemma i samma skål

19:de för oss

Jamtlandstaus: Håller med, ring o hör med BM om de kan lyssna efter hjärtat gjorde jag igår när jag var orolig, har inte heller känt något nu trots att jag kände redan i vecka 14 med dottern (16+6 idag) o det var det finaste ljudet att få höra det lilla hjärtat susa

Mirremee: Välkommen!
Fruktansvärt att behöva gå igenom det du gick igenom helt i onödan. Varma kramar!