Aktivitetshets, är det något du eller ditt barn upplever?

Oookej...då väntar vi... jag återkommer i frågan om fyra år...

Det slog mig just att våra grannar som också bara har ett barn, en 14-åring, far runt som dårar på fotbolls-/golf-/bandy-träningar och -matcher mest hela tiden...

Mm. Det kan räcka med ett barn och en sport för att det ska vara matcher varje helg och träning fyra kvällar i veckan.

Har ni satt någon gräns för hur många aktiviteter era barn får ha eller hur mycket tid som får spenderas på dessa?

Vi kommer köra samma som gällde för mig när jag var liten - en aktivitet per siffra. Dvs 0-9 år= 1 aktivitet. 10- = 2 aktiviteter.

Det är väl inget värre idag än när jag var yngre (ca 20 år sedan) jag hade aktiviter/träning i stort sett varje dag i veckan tills jag slutade högstadiet. Sedan ledsnade jag.

Spelade fotboll, handboll, innebandy, badminton och pingis plus att vi hade en ungdomsgård som vi tillbringade mer tid i än hemma. Upplägget var bra då innebandyn, badminton och pingis var något vi hade i i den lokala byskolan och således bara 1 gång per idrott i veckan och inget överdrivet seriöst.

Men visst tycker jag det finns en viss aktivitetshets, upplever den större hos karriärmänniskor och storstadsföräldrar. Skillnaden var väl att mina föräldrar bromsade mig från fler aktiviteter då de tyckte det gick överstyr, istället för att vara de som pushade för fler.

Det var ett intressant sätt att se på det, du vill göra samma sak så du tyckte uppenbarligen att det fungerade väl. Tog den aktivitet du hade mycket tid? Jag tänker att sådant spelar in..för egen del i alla fall. Jag får känslan att väldigt många låter barnen bestämma, att det är upp till vad barnen vill i just detta. För mig är någon eller kanske ett par aktiviteter om barnen vill självklart men jag vill verkligen inte att allt omkring ska vara beroende av detta, jag vill ha balans och en lugn och harmonisk tillvaro så gott det går.
Våra barn har en aktivitet och önskar inte fler i dagsläget och det är inget vi tänker propsa på. Denna aktivitet (fotboll) tar lite tid nu men om något eller ett par år kommer den ta mycket mer tid om de fortsätter med matcher hemma och borta, träningar, sånt man ska göra för föreningen osv. Idag är det träning och lättsamma matcher i gruppen s.a.s och inte så mycket mer. Jag hade lätt okejat en till aktivitet idag men de vill hellre leka med kompisar och är aktiva på andra sätt än genom organiserad verksamhet.

Fast det bestämmer man väl själv om man vill leva ett sådant liv?

Nej, det tror jag inte på. Barn är så olika. Olika aktiviteter är så olika. Så länge man märker att de mår bra av sina aktiviteter och hinner med livet för övrigt så tycker jag att det är OK.

Man tänker nog olika om vad livet i övrigt innebär. Vad innebär att hinna med t.ex? För mig låter det stressigt att bara hinna med det övriga livet.
En nyfiken fråga, du har 3 barn och vill inte sätta några gränser, hur får man ihop det om man säger okej till allt om alla vill mycket vill säga? Jag förstår att alla inte är lika "själviska" som jag och gärna ger upp allt sitt eget i plats för barnens intressen men även då, hur?

Jo, visst gör man väl det, eller kompromissar åtminstone.
Grannfamiljen verkar curla ganska mycket och skjutsar killen även till aktiviteter som ligger på cykelavstånd, och det skulle jag aldrig göra när det gäller en tonåring.