Hur hanterar ni.....?
Jag har inget råd, men känner för att skriva av mig! Har lust att bara skrika rätt ut. Jag och min sambo har försökt i ett och ett halvt år och inget händer. Har precis blivit klar med utredningen och allt ser bra ut. Har dock fått rådet att försöka lite till innan ivf eftersom jag redan har så mkt ägg. Idag träffade jag tre barndomskompisar. Två av dem har precis fått barn, sitt andra och tredje. Den tredje kompisen är höggravid. Nu sitter jag här och är ledsen. Visste att det kunde bli så, men vill heller inte hålla mig borta när vi väl ser till att ses (vi bor i olika städer nu för tiden.) Hur klarar man av detta? Allt känns så orättvist. Jag vill också!