Ni som haft nära anhörig som tagit livet av sig
Min före detta sambo hade mått väldigt dåligt i många många år pga av hans uppväxt och föräldrar som drack mycket. Det gjorde att han stängde in sig. Han började att ta droger som Marijuana och andra dämpande tabletter.
Det slutade med att han fick en diagnos social fobi men han gick aldrig någon utredning om han hade ADD eller aspergers syndrom.
Som när han senare 30 år gick i KBT där de förmodade att de hade någon form om detta.
Många av hans syskon och även syskonbarn fick många utredningar av detta.
ADD, ADHD, Aspergers syndrom m.m men inte han.
Denna utredning skulle han stå i kö och skulle ta väldigt lång tid.
Jag och han levde i 7 år ihop. Han mådde också väldigt dåligt i perioder. Vissa dagar var jättebra medans andra dagar var mycket dåliga då han bara låg i soffan och inte orkade göra någonting.
Under de tre sista åren började han att ta olika mediciner som han läste på internet om och skickade hem i postlådan. Han fick även ut mediciner ifrån vct som oxå skulle vara någon hjälp för hans ångest.
För mig var det 3 hemska år. Vissa dagar efter jag slutat mitt arbete låg han medvetslös i sängen och en annan gång fick han en psykos som gjorde att han trodde att folk gick runt i hans lägenhet och filmade honom.
Jag körde in honom till psykakuten, kramade om honom och sa att allt skulle ordna sig. Hans energi ifrån honom var så maktlös. Efter en vecka på psyk hade han tagit beslutet om att ta sitt eget liv.
Detta gjorde han genom att hänga sig själv i källaren i lägenhetshuset.
Fick ett antal missade samtal under natten då en granne hade hittat honom då de ringt polisen.
Detta var för 2 år sedan nu men har försökt att gå vidare, men det är svårt eftersom man skulle viljat ge mer hjälp till honom.
När varken psykakut eller mobila team kan hjälpa till som de säger att de ska vet jag inte vad man ska göra mer än att försöka stötta sådana personer som verkligen behöver hjälp!
Men han har det säkert mkt bättre nu på andra sidan än va han hade här på jorden. Vem vet han kanske återföds någon gång. ;)