pappan manipulerar barnet och jag förlorar. Är helt slut. finns det fler???

Vill so far vara anonym och är begränsad. Kan inte vara detaljerad.

Är ni fler?
Kan man hjälpas åt? Stötta?

Har alltid haft hand om barnen själv i äktenskapet. Skiljer mig, tar mig ifrån psykisk misshandel och "fångenskap". Trakasserierna börjar men jag står pall. Tänker att ngn gång kanske han tröttnar. Nej. För när inget annat funkar så går man på barnen. Det pratas så otroligt mkt skit om mig. Vi befinner oss nu där att detta på ngt vis satt sig och jag håller på att förlora mitt barn. Trivs här och inget är fel men vill inte vara här. Alla andra utomstående ser vad problemet är. Både vänner och professionella men ingen kan stoppa det.

Hur man kan använda barn så här är ofattbart. Jag är fylld av sorg och vet knappt hur jag ska orka mer.

Jag har alltid tagit hand om, följt med, pratat och stöttat. När ham förstod att jag aldrig kommer tillbaka fick jag talat om för mig att han skulle göra mitt liv till ett helvete. Hot och trakasserier kunde jag ta men detta... jag vet inte. Det är orättvist och det kvittar ju om jag får höra att jag är en bra förälder, att jag handlar rätt. Det hjälper inte situationen. Det enda jag har är att jag alltid kommer kunna se tillbaka på det och veta att jag försökte, att jag aldrig sa ett lnt ord. Även om jag många gånger frestats att skrika sanningen!

Finns det fler som har det så här???
Känner mig jävligt ensam, förorättad och kränkt.

Hoppfull, jag känner så med dig! Detta är fruktansvärt och något som verksr rinna rakt genom alla lagstiftningar. Ingen bryr sig om att bandet mellan en förälder och ett barn bryts helt meningslöst. Jag har fått höra från alla instanser vilken bra mamma jag är och att jag gör helt rätt. Mrn det bränner och svider inom mig. Känner ibland för att bara ge upp.

Förstår vad du menar. Barnet får ju ändå bestämma och om han kan ha sådant inflytande. Är det lönt eller vänds det med mot mig????

Jag lever inte mitt eget liv längre.

Jag har förstått att vi är många men man känner sig ensam i detta. Hur ska min omgivning kunna förstå denna mardrömmen?

Tänker att man kanske kan nätverka, stötta, tipsa varandra.