Pappan vägrar flytt för barnen

Han kan kräva att få ett interimistiskt beslut på boendet och får det troligen om han inte är en dålig förälder.

Att din syster blev ljugen för rättfärdigar inte att hon sa upp lgh utan att ha ett kontrakt på den nya. Det är mycket mycket dumt att göra så och hon har tyvärr bara sig själv att skylla.

Bökigt värre. Varför är hon tillsammans med honom? Är hon en lika stor kålsupare själv?

Vid gemensam vårdnad har båda föräldrarna lika mycket att säga till om gällande barnen. Det innebär att en av föräldrarna inte på egen hand har rätt att fatta några större beslut gällande barnen utan det krävs att föräldrarna är överens.

Var och en av föräldrarnas boende är däremot ingen barnfråga och kräver därmed inte något medgivande från den andra föräldern. Om föräldern flyttar som följer barnen med andra ord med. För att komplicera det lite så är skolan dock en barnfråga. För skolbyte krävs det samtycke från båda föräldrarna. Det innebär att din syster är fri att flytta precis vart hon vill och att barnen då kan och bör flytta med henne OM hon fixar att lösa problemet med det långa avståndet till skolan eller OM pappan ger sitt samtycke till skolbyte.

Om hon varken får medgivande från pappan eller lyckas lösa skolskjuts eller något liknande så ställs saker på sin spets. Barnen bor då (eller ska strax flytta till) i en ny stad utan att kunna gå i skolan. Det uppstår ju då en orimlig situation för barnen som måste man ju lösa på något sätt. Förmodligen måste det lösas i domstol om inte föräldrarna klarar av att enas på något sätt. Några möjliga scenarion är då: 1) Barnen fortsätter att bo hos mamman utan att kunna gå i skolan. Det leder dels till att socialtjänsten förmodligen ingriper och dels att barnen till slut blir folkbokförda hos mamman (om de hinner bo där så länge 2) Domstolen dömer att barnen, för deras egna bästa, huvudsakligen ska bo hos pappan för att kunna gå kvar i sina gamla skolor och ha kvar sina gamla kompisar 3) Domstolen dömer till mammans fördel och ger henne enskild vårdnad (på grund av samarbetsproblem) så att hon kan folkbokföra barnen på den nya orten och få en plats i skolan för dem där. Skulle gissa på att alternativ 3 är mest troligt.

Jag är ledsen men jag hejar på barnens pappa. Klart barnen ska bo hos honom. Deras mamma är en naiv omdömeslös idiot som säger upp sin lägenhet för att flytta från stan och bo ihop med en knarkare!

Det är ju lite skillnad att flytta inom samma stad och flytta fyra mil - självklart innebär inte det per automatik att man säger ok till det andra alternativet bara för att man sagt ok till det första.... Speciellt inte när alternativ två innebär stora förändringar i dels barnens liv men även gällande boende o umgänge med pappan.

Gällande skolan så har vi idag rätt att själva välja skola - det KAN ändras i framtiden men några nya regeringsbeslut kommer knappast ske på länge (vi har inte ens en ny regering än) samt att de lör inte flytta på barn som redan rotat sig i skolan. Oftast när nya beslut tas så gäller det EFTER det datumet som den nya lagen träder i kraft. Men detta är helt OT eftersom vi IDAG är fria att välja vilken skola som helst så länge det finns plats på den skolan. Eftersom barnen redan går i skolan (om jag förstått saken rätt) så kommer de självklart få gå kvar.

Att hon vill flytta är en sak. Att hon är arg förstår jag. Men att rycka upp barnen för att "straffa" pappan är egoistiskt och inte riktigt i andan "sätt barnen främst"..

Ett alternativ vore väl att barnen står skrivna hos pappan, fortsätter att gå på skolan och bor varannan vecka (eftersom hon inte hade några problem att köra hit). Står de skrivna hos pappan så att de går på sin närmaste skola är chansen även stor att de kan få skolskjuts från mammans nya hem - men det får kollas med kommunen. Sedan kan mamman fortsätta söka lägenhet i staden barnen o pappan bor i - där mamman arbetar.

Söker pappan boendet så är chansen stor att han får det eftersom barnen redan går i skolan här.

Bo halvtid varder väl?

Nu var det ju så att flytten fyra mil bort inte var den planerade flytten, så att hon gör det för att hålla barnen från pappans missbruk är ju inte riktigt sant. Det råkade bara bli så att den planerade flytten inte blev av - för då hade väl barnen ändå bott en del med pappan?

Så hon tänker försörja sig på barnbidragen? Smart syster.... *ironi* 

Var ska hon hitta pengar att betala för barnens kostnader och behov då?

Så din syster menar att pappan är bra nog att ha barnen varannan vecka, trots pågående missbruk, som enligt henne gör honom till en värdelös förälder, men för dålig för att barnen ska vara folkbokförda hos honom? Och för dålig för att han ska ha dem heltid minus varannan helg?

Jag förstår inte riktigt heller vad problemet är faktiskt.... Står barnen skrivna hos pappan går de kvar i skolan o TS syster arbetar ändå i samma stad så skolan kunde hon köra (så länge hon har iallafall halva barnbidraget). Om barnen blir skrivna hos mamman är det inte säkert att de får gå kvar på samma skola och då är det inte säkert att pappan kan ha dem vv.

Egentligen ser jag INGET annat alternativ förutom att barnen blir skrivna hos pappan och går kvar på skolan. Det andra alternativet är inte bra varken för barnen eller pappan.... O för mamman gör det ingen - skillnad OM hon tänkt låta barnen gå kvar o bo vv.

Så för att pappan betett sig illa är det ok att hon använder barnen mot honom? Ledsen men två fel gör inte ett rätt.

Om de redan HAR bytt skola en gång är det väl ännu viktigare att de får fortsätta att rota sig istället för att flytta en gång till.

Familjerätten har ingen beslutanderätt och säger de att barnen har det bättre med vh så går de över gränsen för sitt uppdrag. Familjerätten skall hjälpa föräldrarna att samarbeta - INTE tala om vad de tycker är "bäst". Undersökningar visar att barn som bor växelvis mår bättre än barn som bor vh. Det spelar ingen roll vad de säger - så länge ni inte tar det i domstol och får en dom på boende och umgänge så kan inte en förälder "bestämma" att han/hon skall vara boendeförälder och den andra ha vh.

När du drar in "då var det väl fel av mig o min man att" så sänker du dig till sandlådenivå. När du och din man köpte hus och flyttade antar jag att ni gjorde ett gemensamt val för att hela familjen skulle få det bättre? Eller gjorde ni det för att straffa ngn annan? Milsvid skillnad.

Det är fortfarande bara bortförklaringar och inget som håller. Barnen får inte flytta utan pappans tillstånd. Flyttar mamman dem ändå så kan han begära interimistiskt beslut om boende och eftersom han bor kvar på orten är det stor chans att boendet blir hos honom. Och då även att det BLIR dömt till vh hos mamman eftersom hon vill försvåra umgänget för pappan.

Pappan FÅR inte bestämma att mamman ska ha vh så det argumentet går helbort det med.