Fängelse

Att omgivningen känner avsky är inte så konstigt. Och om du fortsätter ha ett förhållande med honom, får du räkna med reaktioner. Däremot är han fortfarande din dotters pappa. Ja, hon kommer att tvingas växa upp med att hennes pappa är en mördare. Det kommer inte att bli lätt, men så länge han inte är dålig som pappa, eller bedöms som farlig för henne, får hon väl fortfarande träffa honom?

Därtill tycker jag att det är svinigt av dina föräldrar att försaka sitt barnbarn bara för att pappan till barnet har gjort något oförlåtligt. Inte ska er dotter straffas för det! Och det är väl bra om hon kan ha kontakt med sin farmor och farfar? Om de är "normala" vill säga?

Sen spelar det ju viss roll hur brottet gick till. Mördade han bara random kvinna och lät henne ligga i en vecka, eller hamnade han i bråk med någon? Kände han offret? Varför hände det? Tar han ansvar för det han har gjort?

forfucksake

Äldre 8 Sep 22:24

#14

Sen spelar det in om han är straffad tidigare eller om han har varit våldsam i andra sammanhang.

Men får man 15 år för mord och inte fälls för dråp, bedöms det man har gjort som mycket allvarligt. Även om man är from som ett lamm i vanliga fall och aldrig har haft med polisen att göra.

forfucksake

Äldre 8 Sep 22:29

#17

Anonym (ledsen och förvirrad) skrev 2014-09-08 22:23:34 följande:

Jag bor i en liten håla men söker lägenhet några mil härifrån, folk frågar mig om han när vi går ut,,m.m så därför har jag bytt skola och dagis för mina barn..

dem kände varandra, dem hade haft en relation för många år sedan, dem tror att han var ute efter pengar..för han hade stulit pengar månaden innan av henne.

han förnekar allt, sägr att han inte kommer ihåg nåt..

nej varken jag eller dottern fick träffa han, först för en måna sen så gick besöket igenom för mig men inte för dottern än så länge..

Att det var ett överlagt rånmord och att han inte tar på sig ansvaret för det han har gjort, förvärrar situationen. Det här är ingen du bör ha en fortsatt relation med och han är absolut ingen lämplig förebild för ert barn! Nej, han är inte "underbar", han har stora problem. Tyvärr.

Däremot är han fortfarande din dotters pappa och det kan inget ändra på. Självklart borde omgivningen stötta åtminstone henne, och inte skuldbelägga eller frysa ut er.

forfucksake

Äldre 8 Sep 22:35

#20

Anonym (ledsen och förvirrad) skrev 2014-09-08 22:27:57 följande:

det är så mycket som ni inte vet om allt, han har vart en tufft barndom han har suttit inne innan för rån, misshandel och "mindre" saker...jag förstår vad ni vill komma men det var inte såna påhopp jag ville ha..

jag har svårt att släppa taget och gå vidare.....försvarar han inte

Så han HAR begått grova brott innan? Men ändå skaffade du barn med honom?

Herregud, förövare av det där slaget skyller alltid på "tuff barndom". Det är en standardfras. Ingenting är någonsin deras fel eller ansvar.

Men om han nu hade en så tuff uppväxt, hur är då hans föräldrar? Jag tänker på dotterns farmor och farfar.

Har du själv en problematisk bakgrund? Det låter lite så på ditt språk, samt ditt sätt att resonera. Men du kanske inte har svenska som modersmål?

Det viktigaste är att du finns där för din dotter och nej, hon ska givetvis inte straffas för att hennes pappa har mördat någon. Även om du uppenbart borde ha valt en lämpligare barnafar.

forfucksake

Äldre 8 Sep 22:53

#31

Anonym (ledsen och förvirrad) skrev 2014-09-08 22:42:49 följande:

jag har försökt hantera att han sitter bakom lås och bom, att min dotter kommer växa upp utan sin pappa, jag har även en 7 åring varannan vecka,..

jag förlorade många vänner för många tyckte att jaha hon har barn med en mördare henne kan vi inte umgås med, fick höra så fort jag gick ut att jag hade barn med en mördare.

jobbade inte första halvåret så jag inte klarade de, men jobbar heltid sen november,,,umgås med vänner och gör saker...

Stack dina vänner verkligen för att "du har barn med en mördare", eller pga din inställning till honom och det han har gjort?

Om de kände till hans problematiska och våldsamma bakgrund, kan det ju ha bidragit till att de drog öronen åt sig. Det handlar inte om DIG eller dottern, utan om honom. Att de flesta kanske inte vill ha sina egna barn nära en sån som han osv. Nu sitter han ju dock inne för lång tid framöver, så nu borde det inte
spela lika stor roll.

Du skriver att du jobbar, umgås med vänner och gör saker. Bra! Det är vad du ska fokusera på. Att gå vidare. Samt finnas där för dina barn.

Så vad är det egentligen du behöver hjälp med? Att släppa taget om din dotters pappa? Där skulle jag råda dig att söka hjälp igen (om du inte lyckas släppa honom självmant) och försöka reda ut varför han fortfarande påverkar dig så starkt. Hur du kan bli "fri" och kanske en dag träffa en ny man utan liknande problem eller bagage. Börja göra sundare val av partners helt enkelt. Men det är en process och det låter som om du behöver professionell hjälp med detta.

forfucksake

Äldre 8 Sep 23:24

#36

Anonym (ledsen och förvirrad) skrev 2014-09-08 22:58:41 följande:

jag har en annan pojkvän, tror mycket handlar om att jag inte vet hur jag ska hantera allt kanske den dagen han kommer ut, då han kommer vilja ha en relation till sin dotter, han skriver i breven att han fortfarande älskar mig, det är så svårt att skriva här, för det är så mycket som har hänt som inte går att skriva här, jag vet hur lycklig jag var med han en gång i tiden, är nog mest arg för att vi inte kämpade, för hade vi gjort de så hade detta aldrig hänt
.......(tror jag) jag tror kanske inte jag har fattat vad han har gjort utan jag som ni säger vill se den underbara man som han en gång var..

Det är detta du behöver hjälp med. Det är bra att du har gått vidare, men du behöver "avprogrammeras" eller snarare omprogrammeras. Du behöver se honom för den han verkligen ÄR. Inte den du önskar att han vore.

Ditt ex är inget monster. Men han är ingen lämplig man eller förebild. Han har stora problem och har gjort många människor illa. Han har gjort många oacceptabla saker. Samtidigt verkar han inte fullt ut ta ansvar för det han har gjort, vilket nästan är det värsta av allt.

Det är även oroväckande att du i viss mån verkar ta på dig skulden för det som hände. Det måste du genast sluta med! Du gjorde slut och min gissning är att du hade en bra anledning. HAN valde att mörda, även om han inte "kommer ihåg" nåt... Det är INTE ditt ansvar.

Jag gissar också att du har fastnat i räddar-fällan. Du har velat "rädda" honom. Sorry, det går inte. han kan bara rädda sig själv.

forfucksake

Äldre 8 Sep 23:31

#37

Anonym (ledsen och förvirrad) skrev 2014-09-08 22:40:00 följande:

ursäkta..nä jag har inte haft en jobbig barndom,´jag är 100% svensk, men han har haft det,han har vart på 10 olika fosterhem, blev misshandlad av sin pappa,så det är inte konstigt att han sitter bakom lås och bom idag men den barndomen han har haft, första gången jag träffa han så föll jag för han, jag visste precis vad han hade haft för väska med sig att han suttit innen m.m, men det var ett bagage som jag accepterade, under dem åren vi var ihop så var han en underbar man, såg inget i han alls att han skulle kunna göra en sån här sak..hans föräldrar är helt underbara, mor och styvfar...han bodde inte så mycket hemma då dem fick problem tidigt med han,

men det var fortfarande inte därför jag skrev inlägget..

De flesta som blir misshandlade eller hamnar i fosterhem, blir inte mördare för det.

Du har köpt hans ursäkter rakt av.

Tror du att han är den enda som har haft en tuff uppväxt? Många har det, mer eller mindre. De flesta av dessa begår inte våldsbrott för det, särskilt inte grova våldsbrott.

Det låter dessutom som han tidigt hade problem med aggressioner, eftersom hans mamma och styvpappa inte klarade av honom. Här ligger troligen den egentliga förklaringen till att han har spårat ur även i vuxen ålder. Inte i det hans pappa gjorde, även om det säkert förvärrade situationen. Men som sagt, de flesta som blir slagna hemma, blir inte grova våldsbrottslingar för det.

Fängelse

INNEHÅLL