Att välja..äggdonation,adoption,leva utan barn..

Jag fick när jag var 24 beskedet att min äggreserv är dålig, sen dess har vi gjort ett par IVF men har tagit paus nu då jag måste ner i vikt först.. Vi vet inte om jag kommer att ha några ägg kvar när det väl blir dags för nya försök, och då står vi också inför valet adoption eller äggdonation. Äd är det närmsta jag kan tänka mig, men känns så svårt! Känns barnet som sitt eget? Känns det som att det bara är mannens? Sörjer man inte att barnet inte kommer att ha några liknelser med sig själv och hur känner mormor? Så många funderingar...

Gud vilka bra svar, flera av mina oroligheter är som bortblåsta! :)

Men en annan sak jag tänkte på, släktträd och sånt som jag sysslar med, det blir ju inte rätt när det egentligen inte är släkt? Eller om man berättar om morfarsfar tex, det är ju inte barnets egentliga morfarsfar? :/ skumma tankar, jag vet.. :)