• Anonym (Oense)

    Vart går gränsen vid psykiskmisshandel!

    Var går den egentligen?

    Är det psykiskmisshandel att stänga ut sig på balkongen för att man är förbannad & ens son står å skriker å är jätte ledsen å vill ut till sin pappa?

    När ens partner som får bilar, roa sig med vänner, får egentid, unnar sig kläder mm. Unnar sig att lägga pengar på sina bilar, medans man själv på sin höjd spenderar 1000kr på sig själv under 1 år? Å ändå får höra att man är egoist?

    När ens sambo alltid drar vid minsta lilla humörsvängning å ställer ett ex antal krav för att komma tbx.

    Kan bli sur om middagen inte är klar i tid.

    Gnäller hur det ser ut hemma men lyfter inte ett finger själv! För jag är ju mammaledig å borde ju fixa det!
    Trotts att jag knappt fått sova en blund på 2 år.

    Han lovade dyrt å heligt på bb att hjälpa till mer hemma när vi fick lilla tjejen. Han var helt slut efter att ha haft stora grabben på 2 år helt själv i 9 dygn. Då har han ändå inte gjort något hemma å dom ätit ute varje mål. För då insåg han hur krävande grabben är som sover lite.

    Ändå enda sen vi kom hem från bb så har jag fått tagit hand om båda barnen, tvättat å diskat. Jag bad honom diska 1 gång å det glömde han. Jag bad honom iaf lägga in dom vikta kläderna. Det missade han.

    Varpå jag blev sur vilket slutade med att han blev sur.

    För några dagar sen bad jag om att få ta ett bad för jag ville raka mig. Det gick tydligen inte.

    Å idag fick han ett utbrott som vanligt å drog å hade mage å gnälla på att vi inte har sex.

    Men snälla hur tusan ska jag orka med precis allt själv? Jag har försökt förklara för honom att hade han iaf hjälpt till 30-40 minuter några gånger i veckan så hade jag också haft ork till ett samliv!

    Nu är han ännu mer förbannad för att jag sa att han misshandlar barnen å mig när han håller på såhär.

    Å sen heter det att vi inte har något liv å hittar inte på något. Men när jag kommer med förslag är det aldrig bra, å dom få gånger vi kommit iväg så har det slutat med sura miner eftersom sonen tröttnar väldigt fort oavsett vad man gör å sätter igång med en scen så man mer eller mindre flyr från platsen.

    Har jag fel å överreagerar? Det är inte första gången han drar direkt heller.

  • Svar på tråden Vart går gränsen vid psykiskmisshandel!
  • Dasha

    Du är nog för snäll, så han tror att han får bete sig hur som helst Demon

  • Tecum

    Du överreagerar inte, tvärtom. Du bör hota med att dra och göra verklighet av hotet om han inte bättrar sig. Du har ju ändå ingen hjälp av honom...

  • Anonym (trötta mig)

    Kapa bort dödköttet så får du nog bättre ork, låter det som. En mindre att plocka upp skiten och tvätta efter.

    Så kan ju han fundera på hur han har betett sig, i en egen bostad ett tag.

  • Anonym (?)

    Varför i hela friden är du tillsammans med honom?

  • Anonym (Oense)

    Jag vet att jag varit för snäll å tagit skiten.

    Men är det psykiskmisshandel eller har jag anklagat honom felaktigt?

  • Långbenopluto
    Anonym (Oense) skrev 2014-08-31 21:49:25 följande:

    Jag vet att jag varit för snäll å tagit skiten.

    Men är det psykiskmisshandel eller har jag anklagat honom felaktigt?


    Nej, det är psykisk misshandel!
  • Anonym (?)
    Anonym (Oense) skrev 2014-08-31 21:49:25 följande:
    Jag vet att jag varit för snäll å tagit skiten.

    Men är det psykiskmisshandel eller har jag anklagat honom felaktigt?
    Spelar det någon roll? Han behandlar dig som skit, och du mår dåligt av det. Ställ ultimatum, eller stick.
  • mamma90

    Gud vad jag kände igen mig i din text. Min sambo är likadan. Man är två som skaffar barn, tyvärr gäller inte det i alla familjer även fast man lever ihop. O jag börjar känna som dig, att de år psykisk misshandel.

  • Anonym (Oense)

    Tack för era svar! Jag har sökt hjälp för att ta mig ur detta helvetet en gång för alla & hade mitt första möte med kuratorn idag.

    Trotts allt han gjort hade han mage att fråga om han fick låna 2000! Jag höll på ge vika MEN lyckades stå emot så jävla stolt över mig själv!

    Efter några timmar fick jag såklart höra hur värdelös jag är.

    Precis som vanligt!

  • Anonym (?)
    Anonym (Oense) skrev 2014-09-01 21:28:48 följande:
    Tack för era svar! Jag har sökt hjälp för att ta mig ur detta helvetet en gång för alla & hade mitt första möte med kuratorn idag.

    Trotts allt han gjort hade han mage att fråga om han fick låna 2000! Jag höll på ge vika MEN lyckades stå emot så jävla stolt över mig själv!

    Efter några timmar fick jag såklart höra hur värdelös jag är.

    Precis som vanligt!
    Bra gjort! Fortsätt ta dig loss, och vänd dig inte om!
  • Anonym (Oense)

    Försöker ????

  • Anonym (Oense)

    Hmm ??? Ska ju bort. Men nu ska jag fan lyckas om inte annat för barnens skull. Tidigare har jag ju försökt hålla ihop det för deras skull. Men tror vi har det bättre ensamma.

  • Anonym (suck)
    Anonym (Oense) skrev 2014-09-01 22:03:56 följande:

    Hmm ??? Ska ju bort. Men nu ska jag fan lyckas om inte annat för barnens skull. Tidigare har jag ju försökt hålla ihop det för deras skull. Men tror vi har det bättre ensamma.


    Om inte du går omedelbart IDAG så hoppas jag nån anmäler dig till soc.... för du utsätter barnen för denna psykiska plåga!!!!!!!!!!!!!
  • Anonym (aaa)
    Anonym (Oense) skrev 2014-08-31 21:49:25 följande:

    Jag vet att jag varit för snäll å tagit skiten.

    Men är det psykiskmisshandel eller har jag anklagat honom felaktigt?


    Spelar det någon roll om det är psykisk misshandel?

    Om du inte mår bra av att leva tillsammans med honom så ska du inte göra det. Sk-t samma vad man kallar det.

    Jag tror att du skulle ha det mycket bättre utan honom. Vad tror du?
Svar på tråden Vart går gränsen vid psykiskmisshandel!