Ta emot ett barn trots unga biologisk barn?

Min man och jag går i familjehems-tankar. Vi blev intresserade av att ta emot ett barn/ en ungdom redan för 5 år sedan men ville först få våra biologiska barn. Nu har vi två barn, en på 3 år och en nyfödd. Vi bor i ett stort hus, är en trygg, stabil och kärleksfull familj, vi arbetar båda två med socialt utsatta barn och unga och anser oss vara väl rustade för uppgiften.

Men. Är våra biologiska barn för små? Kanske är det inte rättvist att ta emot ett barn när våra barn är så små som dom är? För någon av parterna?
Ni som har erfarenhet, vad tror ni? Vilken ålder på barn ska man ta emot om man har så små biologisk barn som vi har?

Vi är inte intresserade av att ta emot någon med missbruksproblem eller diagnoser.

Tacksam för era erfarenheter!