JhjärtaK skrev 2014-11-04 16:30:46 följande:
Det gick bra idag hos läkaren. Tvillingarna har bra med fostervatten båda två så inga tendenser alls till TTS trots mina ömma revben, puh!
Däremot så kände jag att det blev ett lite "bakslag" när vi började prata sjukskrivning. Innan har jag förstått det som att det mer eller mindre är upp till mig att bestämma när jag slutar jobba och när jag vill trappa ner. Enligt tvillingklubben bör man sjukskrivas mellan vecka 20-25 och vara helt sjukskriven efter vecka 25. Så det var den "planen" som jag lagt upp och även meddelat jobbet. Nu sa läkaren att nej 100% sjukskrivning blir det oftast inte förrän 28-30 fulla veckor och på deltid så helst tidigast vecka 24! Jag blev helt paff iom att jag fått en helt annan bild innan. :-/
Jag vill såklart jobba så länge jag bara kan men jag känner ärligt talat redan nu ett behov av kanske 10-20% sjukskrivning då jag orkar att jobba men sen INGET mer, är som en zombie på kvällarna och däckar alltid vid kl 20 när jag lägger dottern.
Jag är rädd för att läkaren kanske inte skriver en sådär jättebra motivation om jag vill sjukskriva mig tidigare delvis och 100% i vecka 25 (från 24+5) och att jag då inte får någon ersättning från fk.
Härligt att allt gick bra!
Jag tror ju att de flesta av oss vill jobba så länge det går, men samtidigt så tänker jag att vi alla även vill minimera riskerna kring att bära två. Ta upp med din BM och hur du tänker och hur du kände vid läkarbesöket.
När jag var på inskrivning förra veckan så frågade jag om det här med sjukskrivning och då sa min BM att det finns ingen praxis här direkt med att dom är väldigt frikostiga med sjukskrivningar. Hon sa att jag inte ska räkna med att jobba längre än till vecka 25.
Hon menade på att det är inte bara det fysiska som blir tyngre utan även det psykiska. Just att veta att dom kan komma när som helst efter vecka 25 och oron kring vad det innebär. Så min BM tyckte att det var jätteviktigt att jag var tydlig med hur jag mår även psykiskt.
Jag tror att med det bagaget jag har sen i våras med ett så sent missfall som i vecka 20 så är både min läkare och min BM ganska lyhörda med hur jag vill ha det. Men jag förstår ju att alla inte har lika mycket tur med att få så bra kontakter inom vården.
Jag är lite orolig för hur jag mår framöver, men det får ju visa sig. Denna vecka har jag varit hemma från jobbet då jag är jätteyr och spyr mer än vanligt, kan inte annat än ligga i soffan och lyssna på ljudbok eller småkoka på TV. Datorn funkar korta stunder. Hoppas det blir bättre snart!