JhjärtaK skrev 2014-09-30 13:39:30 följande:
Jag var hos min bm idag igen och fick nu nya "programmet" för hur våra träffar kommer att se ut. Stor skillnad kan jag säga. När det bara var en bebis så skulle jag dit i vecka 25, sen i 30 och sen typ varannan vecka från v 35 och framåt. Nu kommer jag förutom att gå till specMVC varannan vecka för UL också gå till min bm varannan vecka för uppföljning av blodtryck, protein i urinet, sf-mått och hjärtljud. Jesus vad jag kommer att hänga mycket på mvc!
Tyvärr så fick vi inte lyssna på hjärtljuden min bm sa att hennes apparat var ev för dålig och då skulle vi bara bli oroliga i onödan. Men jag skall på läkarkontroll redan nästa vecka igen så då får vi lyssna eller se igen
Hur mår ni andra?
Skönt ändå att de kontrollerar extra! Jag hoppas också få extrakoll av bltr/urin/glukos etc... Håller tummarna att ingen av oss här i tråden drabbas av grav.diabetes eller havandeskapsförgiftning... Ogillar att det är "dubbelt så vanligt" bara för att man väntar två. Känns som att de flesta symtomen gärna fördubblas bara för att det är tvillingar, orättvist! :P
Själv mår jag knappt illa på morgnarna längre, det var mycket värre för några veckor sedan, MEN istället har jag börjat kräkas utan större förvarning och må illa senare på dagen! Detta gillar jag verkligen inte, jag trodde ju att det var på väg att bli bättre när illamåendet förbättrades men nehedå. Har än så länge sluppit missöden på jobbet men jag känner ju att det tär på kroppen. Sen är jag så sjukligt trött att jag efter lunchen lägger mig att sova en stund, helt galet, och ändå är jag så trött när jag kommer hem på em att det första jag gör är att däcka i soffan. Fler än jag som har zombiehypertrötthet? Om det inte vänder snart kommer jag ha svårt att orka jobba heltid. :/
Idag ringde också psykologen från MVC...jag är otroligt förlossningsrädd så min bm och jag bestämde att det var bra att koppla in henne för samtal redan nu... Kan ju säga att när jag fick veta att det var tvillingar sa jag till henne att jag VÄGRAR föda vaginalt och att jag SKA ha planerat snitt... Är livrädd att de inte kommer att ge mig det och att jag kommer behöva tvingas föda vaginalt trots min rädsla, men jag hoppas verkligen på lite medmänsklighet här och att de ser att det bästa för mig nog ändå är att få ett snitt.
Hur känner ni andra inför förlossning?
Långt blev det, nu ska jag vara tyst ett tag. :)