Svartsjuk på vuxen dotter

Anonym (Hemsk?)

Äldre 19 Aug 07:48
77 svar

Visa endast Anmäl

Svartsjuk på vuxen dotter

Går det någonsin att låta bli att känna svartsjuka mot partnerns barn? Min särbo har en 20-årig dotter. Hon har åkt utomlands för att plugga i ett år, i ett land där det förekommer oroligheter. Ett år då vi inte kommer att se henne, då resan är lång och dyr. Jag tycker att det är en lättnad. Men jag har svårt för min särbos sorg, saknad och oro... samtidigt som jag förstår att det är naturligt.

Men själva mina känslor blir så svarta. Jag kan inte låta bli att tänka att om det var jag som skulle åka till det landet, så skulle han inte oroa sig lika mycket, inte sakna mig lika mycket, inte vara så upprörd att han måste vara hemma från jobbet två dagar (vilket han var när hon hade åkt). Jag vet inte om det är så, men jag inbillar mig även att det blir värre för att det är en tjej. Att han inte skulle vara lika beskyddande om det var en grabb han hade haft, och då skulle jag inte heller känna lika mycket konkurrens om hans kärlek och omtänksamhet.

Kommentarer? Någon som känner igen sig?
- «
- ‹
- Sida 6 av 7
- 1
- 2
- 3
- 4
- 5
- 6
- 7
- ›
- »
Svara i tråden
Svar på tråden Svartsjuk på vuxen dotter
Anonym (Förstår)

Äldre 21 Aug 10:44
#50

Visa endast Anmäl

Jag förstår TS känslor.
Att känna att man själv aldrig kan få vara så älskad så att någon inte kan gå till jobbet på grund av oroligheten och saknaden, är extremt jobbig.
Varför ska inte TS ha rätt att få ha någon som saknar och ser efter henne så mycket?
Jag är helt med dig TS, och lider med dig!
Påven Johanna

Äldre 21 Aug 10:47
#51

Visa endast Anmäl

Anonym (-) skrev 2014-08-21 10:41:13 följande:
Okej. Jag omformulerar mig:

Om din man fick välja EN i familjen som skulle bli avrättad, så skulle han förmodligen välja dig och inget av sina barn.
Ja, hade han varit gift med dig hade man ju i alla fall inte kunnat klandra honom för att han använde sig av en sådan chans. Du verkar ju vara jättejobbig.

Själv vet jag inte om jag skulle rädda någon alls eller välja någon alls för den delen. Jag befarar att jag skulle bli ett irrationellt handlingsförlamat vrak vid brand eller annan katastrof. Kanske skulle jag rädda mitt eget skinn bara, och må dåligt över det resten av mitt liv. Jag är en fegis som inte har någon anledning att tro att jag skulle resa mig upp och vifta med fingrarna vid uttagningen till The Hunger Games. Men älskar alla mina närstående gör jag ändå.
sextiotalist

Äldre 21 Aug 10:47
#52

Visa endast Anmäl

Anonym (oersättlig) skrev 2014-08-21 10:40:27 följande:
Nej jag menade inte att en man ersätter en annan, eftersom varje människa är unik, och därför kan ingen ersätta någon annan. Men en ny partner kan komma med ljuset och kärleken, som får oss att älska igen. Frågar man vad som är det allra värsta som skulle kunna hända, så brukar alla föräldrar svara "att något skulle hända barnen".
jag har vänner som förlorat barn, deras andra barn är lika mycket kärleken och ljuset i deras tillvaro, även om det förlorade barnet inte finns kvar.
Det de däremot säger, är att de troligen inte hade klarat sig igenom detta om de inte hade haft sin partner bredvid sig, det var kärleken mellan dom, som gjorde att det gick.
En väninna till mamma förlorade både ett barn och sin make i en olycka och hon säger än idag att man kan inte säga vad som var värst, det var en lika stor sorg att förlora båda två.
Anonym (-)

Äldre 21 Aug 10:51
#53

Visa endast Anmäl

sextiotalist skrev 2014-08-21 10:47:30 följande:
jag har vänner som förlorat barn, deras andra barn är lika mycket kärleken och ljuset i deras tillvaro, även om det förlorade barnet inte finns kvar.
Det de däremot säger, är att de troligen inte hade klarat sig igenom detta om de inte hade haft sin partner bredvid sig, det var kärleken mellan dom, som gjorde att det gick.
En väninna till mamma förlorade både ett barn och sin make i en olycka och hon säger än idag att man kan inte säga vad som var värst, det var en lika stor sorg att förlora båda två.
Givetvis hjälper en partners kärlek till i en sådan hemsk situation.
Men om personen hade fått välja mellan att ha sitt barn bredvid sig och sörja den bortgångne partnern, eller att ha sin partner bredvid sig och sörja det bortgångna barnet, så är valet VÄLDIGT enkelt; man vill hellre ha sitt barn i livet.

Man väljer sitt barn framför det mesta - sina syskon, sina föräldrar, ja till och med framför sig själv. Så HUR, jag frågar HUR kan du tro att du betyder lika mycket som din mans barn? - Nu kanske. Men när det verkligen kniper, så går hans barn före dig, tro mig.
sextiotalist

Äldre 21 Aug 11:05
#54

Visa endast Anmäl

Anonym (-) skrev 2014-08-21 10:51:26 följande:
Givetvis hjälper en partners kärlek till i en sådan hemsk situation.
Men om personen hade fått välja mellan att ha sitt barn bredvid sig och sörja den bortgångne partnern, eller att ha sin partner bredvid sig och sörja det bortgångna barnet, så är valet VÄLDIGT enkelt; man vill hellre ha sitt barn i livet.

Man väljer sitt barn framför det mesta - sina syskon, sina föräldrar, ja till och med framför sig själv. Så HUR, jag frågar HUR kan du tro att du betyder lika mycket som din mans barn? - Nu kanske. Men när det verkligen kniper, så går hans barn före dig, tro mig.
Jag tycker det är en ganska hemsk människosyn att man rangordnar.
Om min sambos barn, utan anledning, skulle behandla mig illa, då skulle han ställa sig bakom mig, det vet jag.
Att välja någons död framför en annans död, nix, det valet skulle inte ens varken jag eller min sambo ta.
Jag är så egoistisk, så jag skulle inte ens offra mitt eget liv för någon, faktiskt.
Sedan kommer frågan, har du vuxna barn?

Det finns många familjer där barn och vuxna har brutit med varandra, av olika skäl, det behöver inte vara dysfunktionella familjer, utan bara det att de inte trivs med varandra.
Anonym (bu)

Äldre 21 Aug 11:08
#55

Visa endast Anmäl

Anonym (-) skrev 2014-08-21 10:51:26 följande:
Givetvis hjälper en partners kärlek till i en sådan hemsk situation.
Men om personen hade fått välja mellan att ha sitt barn bredvid sig och sörja den bortgångne partnern, eller att ha sin partner bredvid sig och sörja det bortgångna barnet, så är valet VÄLDIGT enkelt; man vill hellre ha sitt barn i livet.

Man väljer sitt barn framför det mesta - sina syskon, sina föräldrar, ja till och med framför sig själv. Så HUR, jag frågar HUR kan du tro att du betyder lika mycket som din mans barn? - Nu kanske. Men när det verkligen kniper, så går hans barn före dig, tro mig.
Alltså, du har ju rätt på sätt och vis men varför ska man gå omkring och tänka på det sättet? En annan sak i sammanhanget är ju isåfall att du väljer att skaffa barn, men du väljer inte vilka barn du får, du skulle i princip kunna få en psykopat som väljer att massmörda. Älskar du fortfarande ditt barn? Ja, kanske man gör det. Men vem vill du helst umgås med? Ditt barn eller den partner vars egenskaper du faktiskt har haft den fria viljan att välja?
Anonym (stackare)

Äldre 21 Aug 11:13
#56

Visa endast Anmäl

Anonym (-) skrev 2014-08-21 10:41:13 följande:
Okej. Jag omformulerar mig:

Om din man fick välja EN i familjen som skulle bli avrättad, så skulle han förmodligen välja dig och inget av sina barn.
Usch vad konstigt du säger. Jag tror inte han skulle kunna välja NÅGON faktiskt. Varför säger du så konstiga saker?
Anonym (stackare)

Äldre 21 Aug 11:15
#57

Visa endast Anmäl

Anonym (-) skrev 2014-08-21 10:21:40 följande:
Fast så skrev jag ju inte.
Om han bara kunde ta med sig alla sina barn, eller dig och alla barn utom ett, så hade han ju valt alla sina barn. Det säger ju sig självt.
Du är som sagt utbytbar. Det är inte hans barn. Oavsett ålder på barnen.
Vad får dig att tro att en älskad partner/maka/make är utbytbar? Hur ung är du egentligen?
sextiotalist

Äldre 21 Aug 11:19
#58

Visa endast Anmäl

Anonym (-) skrev 2014-08-21 10:41:13 följande:
Okej. Jag omformulerar mig:

Om din man fick välja EN i familjen som skulle bli avrättad, så skulle han förmodligen välja dig och inget av sina barn.
Jag är ganska säker på att han inte skulle välja,

Men ser man runtomkring i världen så finns det kulturer man offrar sina barn för hedern.
Och går man längre bak i historien så offrade man sina barn om det behövdes, det gör man även inom djurvärlden.

Så ja, det finns många föräldrar som kan offra sina barn
Awake

Äldre 21 Aug 11:24
#59

Visa endast Anmäl

TS - Är det ovillkorlig kärlek du söker? Jag tror inte att någon människa har förmåga att erbjuda det. Men du kan försöka ge dig själv det. Då blir det mindre viktigt för dig vad andra personer har för känslor för dig. Din lycka hänger inte på din man.

«
‹
Sida 6 av 7
1
2
3
4
5
6
7
›
»

Svara i tråden

Svar på tråden Svartsjuk på vuxen dotter

Svartsjuk på vuxen dotter

INNEHÅLL