Gör jag fel?

Jag gjorde samma sak med första barnet, vaggade i famnen, tog honom till mig på natten osv. När han var runt 1,5år ville vi få honom att somna i sin säng, och det var tufft! Han skrek så hjärtskärande med ryckningar i hela kroppen av allt gråt, trotts att jag var inne i rummet och buffa på honom. Fick ge upp och försöka på nytt när han blev 2år, samma sak igen men denna gång gav jag inte upp. Bytet ut han säng till en vanlig 90 säng, så låg jag bredvid honom och läste mm. Med tiden gick det bra men det var tufft. Det jobbiga var att i början så vagga man en kort stund, 5-10min men ju äldre han blev (och tyngre) så kunde det ta upp till 2timmar och vagga runt på 17kg.. Var helt slut!

Så när barn 2 kom, så sa jag direkt att hon ska vänjas vid sin säng. Vi hade avslutade kvällen i sovrummet, jag vagga lite och myste och sedan la henne i sängen medan hon var vaken. Sen la jag mig i vår säng och låtsas sov. Hon blev van att sova i sin säng, och somna själv. Vi har alltid haft en sängmobil som spelar låtar och lyser upp taket, så när hon flytta till sitt rum vid 7mån så var det samma ljud/ljus och säng så det var inga problem.
Hon är nu 2 år och somnar fortfarande inom 5min i sin egna säng. Det är väldigt skönt.

Så vad jag skulle ge för råd, gör små förändringar. Ex börja vagga till sömns i sovrummet, så barnet vänjer sig vid att det är här jag ska sova. Sen att soman bredvid dig i sängen, så att han kan somna utan att bli vaggad osv. små förändringar som kan underlätta längre fram, för det blir svårare med en till baby som också ska vaggas och matas i famnen osv.