Vill ha ett barn till efter 40+! Häng på du som oxå har de planerna, alla trådar verkar ju mer eller mindre döda i denna kategori... :-)

Lilly2013, att känna oro är fullt förståeligt. Tänk på att varje graviditet är olika, det går inte att jämföra hur man kännt och mått tidigare graviditeter. För mig har alla skiljt sig åt.

Första graviditeten var jag lyckligt ovetande om allt som kan gå fel och jag mådde toppen hela tiden. Andra slutade i MA, men hade då mycket mer symtom än i första.
Nu tredje graviditeten hade jag mer symtom än första, men mindre än andra. Däremot har oron varit konstant närvarande. Först oro för MF/MA, sen oro inför resultat på KUB. Sen att RULen skulle påvisa fel. Sen var det lugnt några veckor. Nu är det oro att hon vill ut för tidigt.

Jag har lärt mig att hantera oron men också att hitta någon att prata med om den. Det är inte bra att hålla oron inom sig. Men samtidigt måste man släppa på hämningarna och våga njuta också. För här och nu är du gravid Egentligen borde man bara få vara sprudlande överlycklig och skrika ut sin glädje för hela världen. Men tills dess att man är redo att göra det så tänk på att du bär på en underbar hemlighet.

Sen är det tråkigt att man råkar ut för tråkig attityd hos vården. Som patient borde det vara självklart att få bli hörd och tagen på allvar. Och få den hjälp man efterfrågar. Oavsett ålder och förutsättningar.

Oj, vad mycket aktivitet det är i tråden. Va kul. Det är dock tråkigt att höra att om motgångar och svårigheter. Jag önskar att allt vore lättare, både med delade känslor inför att skaffa barn i vår ålder samt de rent fysiska omständigheterna.

En liten uppdatering från mig själv, så är jag nu halvvägs i vecka 36. Magen växer på bra och jag mår förvånansvärt bra. Ingen foglossning och bra värden. Skönt att kroppen klarar av graviditeten så bra som den gör. Men börjar få svårt att hänga med min 4 åring

Nu är det bara 30 dagar kvar till BF. Drabbas ibland av lätt panik över att snart bli två barns mor. Känns som en stor omställning från att ha bara en. Men samtidigt så är jag så otroligt tacksam att vi kommit så här långt, och ser fram emot att snart få njuta av en liten bebis igen.

Jag håller mina tummar för oss alla.

Nr 3 på G, jobbigt med foglossning. Jag har haft ganska lite bekymmer med det men försöker tänka på att inte snedbelasta kroppen, för då känner jag av direkt. T ex inte bära tungt i ena handen utan fördela vikten, inte sitta i kors med benen och sover på sidan med en kudde mellan benen. Små saker men det hjälper mig att slippa känna av fogarna.

Feona, nu närmar det sig Jag är en bit in i vecka 37 (25 dagar kvar till beräknat BF). Räknar med att gå hela tiden, då jag gick över med sonen. BB väskan är packad, återstår bara necessären. Har påbörjat förlossningsbrev, men har lite svårt att få ned mina tankar. Jag vill köra så naturligt som möjligt men om det blir för jobbigt är jag villig att prova olika smärtlindring. Försöker komma dit med öppet sinne och inte bestämt i förväg hur det ska bli. Men jag har hyrt en TENS som jag testkör lite med här hemma i förväg. Skönt med lite avslappning i spända muskler.

Jag jobbar en vecka till, sen ska jag vara hemma för att vila och förbereda. Tycker det ska bli skönt att varva ner och mentalt hinna förbereda sig för bebisen. Måste även fixa spjälsäng och skötbord och lite sånt.

Grattis! Va härligt att få se lill*n sprattla.
Jag hade varit ganska lugn, med det resultatet. Sannolikheten visar inte så stor risk egentligen. Men det svåra med KUB är att det egentligen inte påvisar något. Det finns de med resultat 1:2 som föder friskt barn och de med 1:20000 som får ett barn med någon avvikelse. Resultatet på nackspalten var ju bra dessutom, jag TROR att 1,6 är ett medelvärde.

Så jag säger att du ska koppla av och njuta! Å grattis igen till lilla underverket i magen

Hej tjejer, kul att se att är liv i tråden. Jag önskar er alla lycka till.

Själv sitter jag med mitt lilla mirakel i famnen. Hon föddes igår, sju dagar innan BF. 48 cm lång o 3095 gram tung o alldeles perfekt.

Jag njuter av att hålla en liten igen och är så tacksam att allt gått bra den här gången.

Kram till er alla!

Hej igen och tack för alla grattis!
Det är underbart att få vara hemma nu och rå om vår lilla tjej. Hon ska nog heta Alva har vi bestämt.

Förlossning startade med att vattnet gick kl 03, ringde FL och fick en tid hos Specialistmödravården kl 10 då jag inte hade några värkar men att haft vattenavgång. Dock började värkarna komma igång vid 04 så smått. Vi åkte till sjukhuset för kontrollen, men på vägen dit ökade värkarna i intensitet och kom oftare. När vi väl var framme så blev vi hänvisade till förlossningen istället. Inskrivna kl 10:00, då öppen 4 cm. Klockan 12 var jag fullt öppen. Körde med Tens och lustgas. Sen tog det lite tid innan hon sjönk ner, detta tycker jag var den jobbigaste tiden. Hade jättesvårt att slappna av så jag fick Eda. Det hjälpte för sen rullade det på och kl 15:54 efter ca 20 min krystning var hon ute.
Fick en del bristningar, dock inga svåra.

Hade en underbar barnmorska som stöttade och informerade hela tiden om status. Jag är glad att detta var något jag uttryckte önskemål om i förlossningsbrevet. Jag hade ju tänkt att undvika Eda men är glad att jag inte skrev det i förlossningsbrevet utan bara nämnde att jag önskade ha en löpande dialog om olika möjligheter under förlossningens gång.

Vi har kommit igång med amning som funkar jättebra. Just nu är livet underbart.

Jag önskar att alla ni andra får era väntande bebisar eller plus.

Kramar

Jag skulle ha ringt till min bm och bett att få komma dit så de får mäta järnvärdet. I första graviditeten drabbades av huvudvärk i flera dagar och fick då komma in och mäta blodtryck etc innan inskrivningen.

Grattis Feona! Skönt att allt gått bra. Mys på och njut av det nya lilla livet.

Stort grattis!

För oss tog det ca 8 aktiva försök innan jag blev gravid men det slutade i ett MA. Sen tog det ytterligare 3 försök innan jag blev gravid igen och födde en dotter nu i april. Jag är 43 och min man är 46.

Hoppas ni lyckas snart!

Stort grattis!

Ha ha, tänkte samma sak igår. Är ju jättenöjd med två, och lillan är snart 6 månader. Men ändå så finns en liten längtan där.

Hej, det var länge sen jag skrev något i tråden, men här kommer en liten uppdatering. Har fullt upp, dottern blir idag 7 månader Tänk vad galet fort tiden går. Hon är en mycket glad och lätt tjej, nöjd nästan jämt. Är bortskämd med att hon sover snällt i egen säng hela natten med undantag av en amning. Hon är precis i färd med att knäcka krypkoden. Så nu måste vi se över och barnsäkra huset igen . Storebror som snart fyller 5 är mycket stolt och hjälpsam med lillasyster.

Grattis ni som fått era små underverk.

Jag håller mina tummar för er som kämpar och väntar på plusset. Förhoppningsvis kommer det snart.

Jag var 42 när jag blev gravid med dottern som nu är 7 månader