AnnaL72 skrev 2014-11-27 10:35:51 följande:
Hej på er allihop ! Är det ok att jag hoppar rätt in i er tråd trots att ni varit igång länge? Jag har inte läst alla inlägg men dock många av dem.
Jag är född -72 och längtar efter ett litet underverk till. Jag var nyligen gravid men för drygt en månad sedan fick vi besked att vårt mirakel i magen var skadat. För tre veckor sedan ( var i vecka 17) fick vi avsluta graviditeten och vi förlorade vår ängel. En stor sorg som vi får bära med oss livet ut.
Efter detta sorgliga har jag en oerhörd längtan trots att det är så färskt - men det snurrar så många tankar. En av de största är - ÄR JAG FÖR GAMMAL?
Vår graviditet var inte alls planerad men efter en glad chock som la sig - var vi så lyckliga men livet tar sådana vändningar som man inte alltid förstår.
Hur resonerar ni kring er ålder?
Ha en fin dag!
Klart du får hoppa in fast tråden hängt i ett tag!!
Beklagar verkligen den stora sorg ni fått gå igenom!! <3 Men vill verkligen understryka att du visst inte är för gammal! Det har ju din kropp redan visat. Sen att det inte gick hela vägen kan man ju inte veta att det berodde på ålder eller den där orättvisa slumpen.
När jag fick min dotter -12 var jag 41 o min vånda var stor att berätta men jag har inte mött någon negativ reaktion, bara glädje. Om det funnits dom som tyckt något så har de haft den goda smaken att hålla tyst om det
Det måste ju ändå vara upp till var och en hur man lever sitt liv.
Men visst finns grubblet där fast man vet att det är så. Nu är jag gravid igen o om det går bra så kommer jag vara 44 när nästa barn kommer o visst grubblar jag men känner ändå att nu har jag träffat så många äldre mammor att det inte känns lika "grubbligt" som förra gången...inte än i alla fall men det kanske beror på att det är så tidigt ännu så grubblet handlar mer om vi får behålla det lilla livet eller inte...