Är du sockerberoende/sockerkänslig?

Är också sockerberoende. Såväl min sambo. Tur är väl det, för vi kämpar mot det tillsammans. Matmissbruk är också med i bilden. De senaste sex veckorna har vi hamnat i en riktig sockerfälla som vi kämpar oss ur. Men efter ett storbråk här om dagen slutade det med att vi tryckte i oss glass och godis som "tröst".

Det är fan inte lätt alltså och imorgon börjar vi båda jobba. I mitt fall innebär det en hel massa frestelser (jobbar på förskola). Det serveras måltider ett flertal gånger per dag, vilket innebär att jag måste säga nej väldigt många gånger.

Nu har vi bestämt oss för att vara sjukt konsekventa i alla fall! Säga nej till allt! Anna Hallén skriver nämligen i en av sina böcker att det är mycket lättare att hantera sitt sockerberoende om man konsekvent alltid säger nej till vissa saker. Vi märkte att så fort vi började tumma på reglerna så slutade det med att vi föll tillbaka i sockerträsket. Snabbt som attan går det!

Så nu blir det blankt och konsekvent nej framöver så att man kan få komma ur detta helvete så småningom.

Ja verkligen! Jag både tröstäter och äter när jag är uttråkad. Känslor jag inte kan hantera, försöker jag hantera genom maten. Vilket bara hjälper för stunden, såklart..

Vad bra att du får stöttning från din sambo! Det är så viktigt för att man ska orka med. Det är svårt att försöka ta sig ur sockerberoendet och utan ens partners hjälp blir det ännu svårare.

Vi undviker allt som är socker eller blir till socker i kroppen. Vi äter alltså LCHF, enklare begrepp. Jag har testat bli av med sockerberoendet genom annan kost också. Bland annat mer GI-likt och även bara "tallriksmodellen", men det har absolut inte fungerat. Bara lett till ännu mer sug efter det "förbjudna". LCHF är det enda som hjälper för mig/oss.

Japp, jag har med mig matlåda :)