Samarbete?

En 12-åring är svår, inte riktigt barn och inte riktigt tonåring. Ena stunden totalt självständig med starka åsikter om vad hen vill eller inte vill, men i andra stunden liten och i behov av stöd.

Mitt förslag är att du låter dottern vara den här helgen men att du någon vardag nästa vecka föreslår att bara du och hon träffas, äter lite mat och gör något som hon gillar men som syskonen inte uppskattar (kollar på en film, spelar spel, hälsar på i stallet). Det behöver inte vara dyrt eller avancerat utan bara en stund för er två utan syskon.

Dottern är på väg in i tonåren och då behöver relationen mellan förälder och barn hänga med i utvecklingen.