BF Mars 2015! :) Någon som vill följas åt?
Åh, jag vill också börja jobba. I alla fall halvtid.
Men jag får minsann vänta till april...
Åh, jag vill också börja jobba. I alla fall halvtid.
Men jag får minsann vänta till april...
Vilken jävla dag!
01.30 liten snorig och hostig. 2.30 stora hostig och mammig. 3.00 sparkar mannen ur sängen för att ta stora. 3.30 liten gnällig. 4.00 liten ledsen. 5.00 vi ger upp och kliver upp. 6.30 stora spyr av snor och slem i halsen, 39.3 graders feber. Ledsna barn fram till 10 då båda somnar. 12 vaknar båda hungriga. Fixar mat. Stora ger sin mat till hunden och kommer på att hon ville ha mat ändå. Lagar ny mat och hon äter och spyr ner hela soffan, golvet, filtar ja hela tvrummet. Duscha stora, skura samtidigt som liten gråter av att inte få uppmärksamhet. 15.30 pappan kommer hem och stora somnar. 17.00 mamman somnar sittande på köksstolen med huvudet på bordet.
Ger upp, jag orkar inte ha barn och lider av spyfobi. Imorgon ska stora vara hemma från dagis och jag vill bara lägga mig och sova en månad utan att bli störd.
Efter allt mitt gnäll om sömn måste jag bara säga HURRA efter i natt! Bästa (?) natten sedan han föddes med bara 2 korta uppvak mellan 23 och 06.30 (lade sig 20). Idag blir en bra dag! ????????????
Ungkotten är så jävla svårsövd nu för tiden! Enda gången hon somnar lugnt och harmoniskt är när vi går promenad med vagnen. Annars är det gråt och skrik, och tar väldigt lång tid.
Att bara låta henne vara vaken ett tag till är svårt, hon är ju trött och humöret är inte på topp.
Vad ska jag göra? Bara stå ut och hoppas att det ger sig av sig självt, eller har ni några knep?
Igår somnade hon förresten på skötbordet, helt lugn och nöjd efter en dusch.
Vi pratade om det här med syskon igår. Sambon vill köra på en gång, men jag hade tänkt mig snarare när J fyllt ett (tidigast).
Jag har alltid tänkt att jag vill bygga upp kroppen igen innan jag blir gravid igen, men så hade jag så mycket problem med bäckenbotten att jag i princip blev rädd för att röra mig, och nu har jag svårt att hitta tid och ork. Motivationen brister också såklart, annars hade jag ju löst det.
Jag behöver en dietist, en PT och en rejäl spark i arslet!
Hur tränar ni?
Spridda skurar, skönt! Jag ligger på ungefär samma träning som septemberbarn och ebe, min ambition är att köra som Snö och Trollunge, och LillLouise vore drömmen! Fan vad duktig jag skulle känna mig då!
Snö- jag kan faktiskt tänka mig att det skulle ta emot med en ny graviditet om man kämpat sig till en kropp man trivs bra med. Jag ska inte satsa på det nu, utan det är funktion och styrka jag behöver.
Jag tyckte det var jävligt jobbigt att vara gravid, hade svårt att fixa både jobb och fritid, och då var jag ändå i bättre form än jag är nu.
Jag ska försöka utmana mig själv att gå långt. Ska bara tvätta håret först. Och sminka mig. Och sen är det väl dags för lunch...
Jag har haft dippar i träningen emellanåt. Som när det blev semester för mannen och sen så vägrade H vara i vagnen. Då blev det mycket stillasittande. Men det går alltid att komma tillbaka. Det som gjorde att jag kom igång var att vi bytte till sittdel i vagnen, bärselen fick följa med och H hatar bil mer än vagn så varje gång vi måste till grannbyn (3 km bort) föredrar jag att gå framför att höra honom skrika i bilen. Skriker han i vagnen kan jag ta upp honom och sätta i bärselen. Så bekvämlighetsskäl till träning ????
Men shit, grattis till er båda! Fasen vad roligt med nya bebisar i tråden!
Jag har googlat "hur vanligt är det att man blir gravid trots kopparspiral?", men inte fått fram något klart. Jag tror inte jag är gravid egentligen, men det är något som ligger och gnager i mig nu när mensen nog är lite sen (vilket inte är konstigt eftersom jag bara haft mens två gånger hittills).
Jag går och kör ett svettispass i veckan, de andra dagarna försöker jag få in en promenad. Brukar också köra ett kortare pass hemma på mattan med lite övningar kanske 10 min.
Vikten fortsätter nedåt fast inte med några 500 gram veckan utan som bäst 250, men nu är det ca 1 kg kvar till vikten före Linnea (och 11 kvar till vikten före första barnet, som är målet)
Ojoj! Grattis till plussarna! Kul även om det var oplanerat! Tänk vilken glädje era barn kan få av varann!
Jag gissar att vi kanske slutar skydda oss (nu med avhållsamhet runt ÄL) någon gång i vår och jag räknar nog med att ett syskon också kommer vara svårbakat :) hur tänker ni andra som vill ha fler barn i framtiden?