Pink76:
Först fortsatte jag betala hälften trots att jag halverat min inkomst, sen surnade jag till och nu har vi bestämt att jag inte ska behöva ta av mina sparpengar, om inte han också måste göra det. Han betalar alltså mer än mig nu, det enda rimliga tycker jag (och han också, när jag tog upp det).
Jag tror jag har frågat förut, men jag frågar igen.
Ni som ger bröstmjölk i flaska, eller kanske ger ersättning (vet inte hur mkt bröstmjölk 1dl ersättning motsvarar, vet någon annan?), hur mycket och hur ofta ger ni?
Jag har börjat pumpa ur och ge i flaska ibland, och då äter hon ca 100ml. Ger jag bröstet efteråt bökar hon mest runt och bits, och hon står sig lika länge på 100ml som hon gör på det hon normalt äter från bröstet.
Hon äter fortfarande varannan timme dagtid, och på natten klockan 22, och oftast bara en gång till någon gång mellan 4 och 7.
Hon är född 9/3 och är både lång och tung för sin ålder.
Vi flaskmatar bara dådå (när jag är iväg) och då brukar han äta kring 120-150 ml, är det bröstmjölk är det närmare 150 o är det ersättning är det max 120. O då står han sig 2-3 timmar.
Han äter typ varannan timme på dagen, ibland var tredje, men sen snuttar han (vad som känns som) hela nätterna. Han sov bra om nätterna tills han var typ 3 månader, sista två månaderna har varit mycket sämre...
Bosse är född 8/3.
Jag börjar känna mig rätt sliten av nätterna här hemma. Under dagarna klarar hon sig numera 2-3 timmar mellan amningarna och snabbäter på 5-10 minuter för att det finns så mycket annat som intresserar henne. Under nätterna däremot vill hon snutta hela tiden och det börjar tära lite på mig. Tror inte det är hunger som gör det utan det är nog bara närhet hon vill ha, kanske just för att hon inte ligger i famnen lika mycket på dagarna nu.
Vi har ersättning hemma och jag har funderat på att ge henne en slurk nån kväll för att kanske få sova lite (vore en dröm att få 2 timmars sammanhängande sömn nu). Men dels vet jag inte riktigt när jag ska ge henne det eftersom bröstet är det bästa sättet att natta henne på.. och ge ersättning först och sen prova amma lär nog inte gå med all den mjölk jag har nu, då lär hon nog bli överfull. Och sen känner jag lite rädsla för att ge henne ersättning och så kanske hon sover hur bra som helst och så ger jag upp amningen, som jag ju faktiskt älskar nu. Men sover hon bättre kanske jag börjar ogilla amningen för att det gör mig så trött nu av att inte få sova..
Å andra sidan är jag rätt säker på att ersättning inte kommer hjälpa eftersom jag som sagt är övertygad om att det inte är hunger som orsakar maratonamningen på nätterna.
På tisdag börjar sambon jobba igen, kvällsvecka dessutom. Jag vet inte riktigt hur jag ska klara tre barn själv just nu när jag är som en zombie hela dagarna, haha
Nu äter ju Tage enbart ersättning, men jag kan ändå dela med mig :)
165 ml var 4:e timme på dagen. Sista målet på kvällen, kl 19.00, får han 200 ml. På det står sig fram till 05-05.30 då han äter nästa gång. Så dagtid äter han var 4:e timme och på natten kan han klara sig 10-10,5 timme.
Är det någon vars bebis reagerar på mjölkprotein? Har jag ätit lite glass eller druckit ett glas mjölk har vi minst 10 bajsblöjor dagen efter så har börjat misstänka att lillan är allergisk... Hon har även ofta röda flammiga utslag på kroppen.
Har nu undvikit "kalla" mjölkprodukter (äter vanlig mat men kanske hoppar såser etc) under några veckor och då har vi kanske 4 blöjor istället per dag. Spiken i kistan var i veckan då jag provade ett halvt glas laktosfri mjölk och dagen efter 10 blöjor igen...
Det verkar ju fungera med amning om jag undviker lite grann och tänker efter vad jag äter. Men nu har vi bokat en utlandsresa till Medelhavet i september och känner väl att vi måste ha med någon form av ersättning om det skulle krisa sig. BVC tyckte vi skulle prova NAN och se vad som händer... Känns lite läskigt att ge henne något som hon troligtvis inte tål och vänta på en reaktion... Hur mycket ska man då ge? En tesked eller en flaska? Har iaf köpt NAN HA som ska vara lite bättre vad jag förstod. Eller ska man prova den vanliga NAN?
Ursäkta lite rörigt inlägg, blev lite trött på BVC denna veckan när vi var där...
Jag har gett både bröstmjölk och ersättning i flaskan, han får aldrig i sig mer än 90 ml av något av dom.
Idag är Tage på badutflykt för första gången. Poolbad med gräs känns lagom :)
Jag har fortfarande 3.6 kilo kvar till före graviditeten och de sitter som berget. Helt omöjligt att få bort. Ändå tränar och går jag så mycket jag hinner. Förra veckan gjorde jag 8 timmar promenad och 3 styrke/konditionspass.
Jag längtar tills gravid/ammningshjärnan har gett sig och blivit normal. Idag drog jag iväg till gymmet och sen duschade jag och skulle klä på mig, rätt snopet när jag står där med två bhar men inga trosor. Hur tänkte jag när jag packade....
Måste vara något fel på mig:(
Idag har min bästa vän fått sitt andra barn. Jag är förstås jätteglad för hennes skull men nu kommer den där gnagande sorgen tillbaka. Jag fattar inte varför jag känner som jag gör. Visst att det känts trist de andra två gångerna när jag lagt bort de minsta kläderna men det har gått över lika fort igen och så har jag liksom känt mig nöjd med att de blivit större och att bebistiden passerar.
Nu känner jag en ENORM sorg över att aldrig mer få vara med om det här och det går inte över:( det är lätt att säga att "det är väl bara att skaffa ett fjärde barn då", men nu kommer det inte bli så. Sambon känner att han börjar bli för gammal (har nyss fyllt 40), med tre barn får vi plats i vanlig bil och alla tre barnen kan få varsitt rum. Det är ju perfekt nu!
Ändå är det en sån gnagande sorg som hänger över mig:( kanske är det känslan av att det stora i livet redan är gjort (bli tillsammans, förlova sig, köpa hus, skaffa barn) och nu har jag inget mer att se fram emot i mitt liv. Sambon verkar inte vilja gifta sig så jag känner mig liksom "fast" i livet.
Djupa funderingar här på kvällen:(