BF Mars 2015! :) Någon som vill följas åt?

Jo jag kan hittills ha alla vanliga kläder. Verkar inte ha lagt på mig något alls runt ben och höfter, vilket är synd för det skulle jag verkligen behöva. Enda stället det kanske satt sig lite på (förutom magen förstås:P) är väl "kärlekshandtagen". Det uppfattas säkert som skryt när jag säger att jag inte lagt på mig så mycket men i själva verket är det gnäll från min sida. Jag har varje graviditet hoppats på att få behålla minst 7kg efteråt men det blir ju dålig matte när jag hittills gått upp bara 5-6kg. Trist:(

Varit lite frånvarande i helgen.. varit in och läst men inte orkat skriva något själv.

Jag som tyckte helgerna var så sköna för då sov jag lite bättre än på veckorna.. tji fick jag för det för i helgen har jag inte sovit många timmar. Det är inte så mycket pga smärta eller något annat fysiskt, jag kan bara inte sova. Grubblar och grubblar och blir ledsen, går inte sova fast jag är så trött att jag skulle kunna mörda för en timmes sömn.

Tycker rent ut sagt att det är skitjobbigt nu, inget känns kul! Hoppas det är övergående och att det blir bättre med sömnen.. humöret blir ju inte direkt bättre när man inte sover:(

Idag, när jag känner mig som mest trött och låg, fick jag en himla fin kommentar när jag nämnde att jag inte sover så bra.. "ja det är klart, rör man inte på sig och gör man inget om dagarna så blir man kanske inte nog trött för att kunna sova".

Det tog mig en timme att gå upp till skolan med sonen i fredags och sedan hem igen (1km till skolan) och jag har fortfarande väldigt ont efter den promenaden. Konstigt att jag inte är ute och joggar varje dag? Konstigt att jag inte orkar göra nåt när jag inte kan äta ordentligt och inte kunnat på över ett halvår? Men för all del, kalla mig lat bara!:(

En del borde lära sig hålla käften!

Varför kommer de dåliga dagarna bara efter varandra?

Varje morgon känns som en kamp. Trött efter sömnlös natt, mage som inte vill fungera alls, en son som bara gråter och inte vill till skolan (går förskoleklass), stress för att få i bägge barnen frukost och på med kläder, besvärligt att ta sig ut med bilen.. antingen är det fet plogkant så jag inte kan köra ut, eller så har garagedörren frusit fast så vi får gå. Eller som imorse, man får klampa i blötslask ena metern och andra metern glida på blåis. Imorse ville jag verkligen inte. Varenda cell i kroppen vill bara hålla honom hemma, slippa stressen på morgonen, slippa känna mig som en skurk när jag tvingar honom och han bara gråter, slippa oroa mig för att han ska dra hem magsjuka (bara väntar på det sistnämnda, det vore väl precis vad jag behöver nu). Men nej, vi for ändå. Och sista meterna innan jag skulle sätta mig i bilen igen utanför skolan halkade jag.. FÖRSTÅS!

Höften fick sig största smällen, kände något hugg i sidan av magen där jag landade men tror det gick bra ändå. Lite molvärk på den sidan av magen nu bara:(

Sonen har ju inte skolplikt än så egentligen skulle jag kunna ha honom hemma och som sagt, han vill inte alls dit. Ändå känns det så fel att ha honom hemma, som att alla ska tycka jag gör fel:(

Så ja, nu har jag förpestat tråden med ytterligare ett gnällinlägg. Ber om ursäkt för det!

Jag fick xylocainspray där nere när jag födde första barnet, vid själva utdrivningsskedet. Minns bara att de sa "nu sprayar vi här" och så gjorde dom det, vilket jag inte tyckte om alls. Jag vill ge mitt godkännande! Nu var ju sonen rätt liten, jag var grymt trött och inte helt vid medvetande då jag öppnat mig 7cm på 1timme och utan smärtlindring, så när han kom ut kände jag INGENTING. Skönt skulle väl en del säga men för mig blev det helt fel, helt plötsligt låg han ju bara där och jag kände det som att jag missat hela förlossningen typ. När jag väntade andra barnet skrev jag i förlossningsbrevet att jag ville klara värkarna med så lite smärtlindring som möjligt och att de absolut INTE fick ge mig nån bedövning där nere när hon skulle ut. Det fick hellre bränna som tusen eldar än att jag inte skulle känna något alls. Den förlossningen kändes SÅ mycket bättre så jag kommer nog skriva samma den här gången:)

Fick lite förvärkar under förmiddagen men det gav med sig så nu känns det bra:)

Jag funderar på att låta han vara på skolan måndag och tisdag bara framöver (dom dagarna går lillasyster på dagis också) och låta han vara ledig onsdag-fredag. Det är ju inte obligatoriskt alls men jag känner nån slags skuld för att han ska missa så mycket inför skolstarten i höst. Samtidigt har vi 6åringar som bor i byar 10mil bort som bara är med en dag i veckan och övriga dagar går de dagis som de mindre barnen. Klarar de sig på en skoldag/vecka borde väl sonen klara sig på två dagar känner jag? Varför inte passa på att ha honom hemma innan skolplikten börjar liksom? Åtminstone 5-6 veckor nu tills bebis är ute iaf.

Absolut inte det vackraste jag gjort men med tanke på att jag lärde mig virka för 6dagar sedan får det duga;)

Tack! För att vara det första jag virkat får jag väl vara nöjd men jag är rätt självkritisk så jag hittar en himla massa fel;)

Jag hade nog inte heller fixat det om det inte hade varit ett jäkligt lätt mönster jag följde:)

Här är det tvärtom, jag är lugn och sambon är stressad;) han köpte en helt ny mobil enbart för att använda nu fram till bebis föds för att jag alltid ska kunna få tag på honom. Han vill inte ha sin vanliga på sig på jobbet då den blir förstörd av svetsdammet så han köpte en dammsäker och vattentålig. Har försökt förklara för honom att det inte är någon fara, det finns alltid nån annan att få tag på som kan ropa på honom men nej, förra veckan kom han hem med ny mobil:P

svartahusets.blogspot.se/2014/03/monster-pa-virkad-uggla.html

Väldigt lätt:)

För oss stämde det inte. Sonen beräknades väga minst 3500g på BF, kom ut två dagar tidigare och vägde 2720g så det var lite skillnad.