BF Mars 2015! :) Någon som vill följas åt?

Enligt läkaren igår blir en bebis inte så påverkad av att vara täppt i näsan, det LÅTER tydligen mer än vad det är jobbigt och därmed är det bara vi föräldrar som "lider" av det.

Idag skulle jag vilja ge den läkaren en käftsmäll. Efter kl.2 inatt har jag varit vaken med en ledsen tjej som fäktat med armarna i ren förtvivlan för att hon knappt fått luft! Jag hatar att ligga bredvid och höra hur svårt hon har för att andas! Och att sedan höra en läkare dumförklara mig för att jag är rädd att hon ska sluta andas och dö!? Idiot!

Borde man ringa och be att få en second opinion? Få träffa en annan läkare? Eller blir man stämplad som knäpp och hysterisk då?

Jag upplever att Josefin blir irriterad och frustrerad när hon är täppt, varför skulle hon inte bli det? Det där att de inte bryr sig tycker jag låter gammaldags, ungefär som när man inte trodde att spädbarn kände smärta.

Hur gör du med nässprayen/näsdropparna? Jag läste någonstans att man skulle ta rejält för att spola ur näsan, och jag tyckte Josefin blev bättre när jag tog ungefär en centiliter istället för nån droppe i varje näsborre.

Vi använder bara Physiomer numera (sprayen). Det är rätt mycket som kommer ur en spray från den flaskan så jag tror inte jag vågar ge mer än vad som står. Det hjälper som sagt men bara en kort stund och nattetid känns det ju fruktansvärt att reta upp henne med det en gång i timmen. Visst går det, bättre det än att hon inte ska kunna andas, men när ska ungen få sova ordentligt då? Och när ska JAG få sova?

Är bara så less nu.. förkylningar och andra smittor får man ju räkna med att bebis åker på, speciellt med äldre syskon som drar hem skit från skola och dagis. Men nu har hon ju varit förkyld snart 6v och det börjar kännas lite hopplöst:( hörde på skolan igår förresten att det börjat gå magsjuka där IGEN nu så sonen är hemma idag och imorgon. Vill verkligen inte att Selina får något sånt nu när hon ändå inte är pigg! Nästa vecka har sonen bara 4 dagar kvar innan skolavslutning så jag har inte hjärta att hålla honom hemma den veckan.. får hålla tummarna att han klarar sig och att amningen skyddar Selina lite!

Det stora håravfallet har verkligen börjat på mig nu, 3.5 månader efter förlossningen. Visste att det förmodligen skulle bli så eftersom håret var mycket tjockare än vanligt under hela graviditeten. Jag hittar hår överallt och varje gång jag borstar håret eller bara drar handen genom håret lossnar det mängder. Fortsätter det i den här takten kommer jag vara flintskallig innan månadens slut. :P

Någon annan som börjat tappa hår? Finns det något man kan göra eller är det bara att bita ihop och vänta på att det går över?

Hur känns dina framfallskänningar på urinröret? Jag upplever att jag har svårt att tömma blåsan, måste liksom lägesändra där jag sitter på toaletten för att få ut allt. Har googlat och läst att om man har framfall på urinröret är det svårt att tömma blåsan...

Jag funderar på att boka tid til gynmottagningen, för även om min BM sa att allt såg normalt ut känns det allt annat än normalt :( Min känsla av en marshmallow i öppningen är borta, men mycket annat känns fel. När jag kände efter trådarna till spiralen kände jag livmodertappen hur lätt som helst så livmodern är absolut inte där den en gång var :(

Min app fungerar inte heller, därav väldigt tyst från mig...

Jag har känt väldigt mycket som att jag skulle ha uvi, att det typ svider eller skaver när jag kissar... Jag måste verkligen kolla upp detta hos någon mer kunnig än min barnmorska!!

Vi har börjat prata så smått om syskon eftersom jag ska på efterkontrollen om två veckor och funderar på preventivmedel. Jag slutade äta p-piller för 4 år sedan då jag mådde så dåligt av dem och blev liksom inte av att skaffa något annat... Vi har varit tillsammans i 8 år så vi körde avbrutet, säkra perioder och med kondom innan vi bestämde oss för att försöka få barn ifjol vår. Jag känner väl att vi kanske kan köra på som innan men har väl mer eller mindre lovat min man att skaffa något p-medel nu...

Innan jag blev gravid såg jag mig själv i framtiden som tvåbarnsmor med 3-4 år mellan barnen. Nu skulle jag kunna tänka mig 2 år emellan också. Jag tror inte heller att jag kommer känna mig riktigt "klar" om vi har turen att få ett syskon till M. Min man har alltid velat många barn så det är nog upp till mig.

Sedan ska man ju ha turen att kunna få fler barn... För oss gick det väldigt lätt på tredje månadens försök. Men Gud va jobbigt det kändes de två första månaderna då det inte gick.

Så vi kommer nog börja försöka igen nästa sommar!

Hehe förhoppningsvis blir vi inte gravida men vi är rätt slarviga med skydd... Dumt nog. Är så jobbigt nu innan man har regelbunden mens, om jag nu någonsin haft det (har ingen aning då jag ätit p-piller sedan jag var 14 o bara han ha en mens efter pillerstopp...) kör ju natural cycles men har bara tempat typ 2-3 veckor, hade ju (vad jag tror) min första mens för 3v sedan...