Inlägg från: LillLouise84 |Visa alla inlägg
  • LillLouise84

    BF Mars 2015! :) Någon som vill följas åt?

    ebe91 skrev 2015-09-18 09:34:51 följande:

    Är det någon av er som bytt från babyskyddet till bilbarnstol (nr2)? Bosse haaaatar att åka bil, och jag misstänker att det är för att han inte ser något i babyskyddet. Men bilbarnstolen vi har är från 9kg, o han väger bara 7,5... enligt hans viktkurva kommer han väga 9kg när han är 11 månader = 5 månader till i babyskyddet... Har hört att flera barn som hatar babyskyddet är nöjda när de får sitta i bilbarnstol istället, men känner inte riktigt för att köpa en ny bilbarnstol då dom inte direkt är gratis. Bosse har fått ärva den vi har från hans kusin... Någon som bytt? Bättre/sämre?


    Jag står i valet och kvalet om vi ska byta eller inte. Jag orkar snart inte bära babyskyddet längre, men det är så smidigt med babyskyddet när man ska in på dagis eller handla. Dottern har en jättebra stol som man kan luta mycket så den ska lilleman få överta så får hon ta extra stolen vi har. Vikten är inte hela världen utan att de sitter bra är viktigare.
  • LillLouise84
    ebe91 skrev 2015-09-19 21:02:03 följande:

    Alltså hur mycket ersättning äter era pluttar per måltid? Håller ju på att byta ut tissen mot ersättning... B äter 90-120ml per måltid (morgon, em, kväll o sen 2ggr per natt). Ibland mindre än så. Sen äter han en halv burk mat till lunch o en halv burk till middag, sen 3/4port gröt på kvällen. Känns lite, men har ju inge o jämföra med...


    Vi har nu bytt ut ersättning mot välling och W sover bättre. Nu äter han 1 dl gröt till frukost. 1/2-1 burk mat lunch och samma mängd middag. Sen äter han 2 dl välling när han ska somna. Det blir oftast 1-2 tuttningar per natt.
  • LillLouise84
    septemberbarn08 skrev 2015-09-19 11:19:50 följande:

    Jag räknade ut att jag inte sovit en hel natt på 10 månader nu. Sov ju urkasst de sista 4 månaderna av graviditeten och sen hon föddes har jag ju blivit väckt i snitt 5 gånger per natt. Inte konstigt jag känner mig mosig i huvudet liksom! Känner att minnet är uselt och tålamodet gentemot de äldre barnen är rätt lågt (att de bägge två tycks ha kommit in i någon trotsålder just nu hjälper ju inte direkt).

    Har den senaste veckan fått konstiga "ångestattacker", går omkring med en klump i halsen hela tiden och vill bara gråta, känner mig allmänt nedstämd och ensammen. Tror det är för att jag varit så himla klistrad vid Selina och verkligen inte har en enda stund för mig själv. I normala fall är jag en person som behöver "eget space" men när Selina föddes hände visst något och jag har haft (och har fortfarande) väldigt svårt för att lämna henne mer än en halvtimme åt gången, även om det är med sambon. Även om det är så att jag mår dåligt av att vara ifrån henne tror jag att det börjar tära på mig att inte få en paus. Dessutom är jag som sagt väldigt ensammen. Började jobba när de andra barnen var 9 månader och den här gången har jag ju redan varit hemma 10 månader i och med att jag var sjukskriven från november. Har INGEN att umgås med på dagarna utan går här hemma och har bara barnen att prata med. Önskar att mina föräldralediga kompisar kunde bo lite närmare:(


    Jag har knappt sovit en hel natt på 2 1/2 år zzzzz. Det känns nu när hela familjen varit förkylda hela veckan och alla har hostat hela nätterna. Ca 4 timmar per natt har jag skrapat ihop, i bästa fall har jag kunnat sova något på dagarna i alla fall men inte varje dag. I och med dålig sömn och zombie mode så har det blivit sämre mat, lite choklad och cola samtidigt som noll träning förutom fyra hundpromenader = 2 kg plus på vågen .

    Jag är också väldigt ensam då mina kompisar bor på annan ort. Men jag släpar mig ut på det lilla som finns. Nu sista veckorna har jag varit på öppna förskolan två gånger, badhuset en gång, mammagruppträning och mammafika.
  • LillLouise84
    Chuckiiii skrev 2015-09-22 17:31:12 följande:

    Hur har de små magarna reagerat på mat hos er? Här började vi med gröt ganska tidigt och intresset för mat va stort så vi körde på. Gröt morgon och kväll, ett mål puré under dagen, resten ersättning.

    Men de e en jäkla kamp att hålla hennes mage stabil! Antingen e den stenhård så hon illskriker halva natten av magont eller lös när man försökt rätta till det med katrinplommon och olja????

    Just nu har vi gått tillbaka till ersättning o gröt, ingen mat eller välling som vi körde på test..


    Vi har kört gröt med katrinplommon morgon och kväll. Men nu har vi börjat med välling och tagit bort kvällsgröten med katrinplommon och då blev det stopp i magen efter bara några dagar
  • LillLouise84
    septemberbarn08 skrev 2015-09-23 12:34:24 följande:

    Lite "kul" (missförstå mig inte nu) att läsa om bebisar med förstoppning när jag både igår och idag känt att faaan vad less jag är på alla blötbajsar! Här har vi MINST 5 bajsblöjor varje dag och det BUBBLAR ur henne.. sen har man cirkus en halv sekund på sig att byta blöjan innan det läckt ut antingen vid benen eller upp mot ryggen. Det är liksom slemmigt och gelé-aktigt vilket gör att blöjorna inte suger upp det utan det ligger som en pöl i blöjan och trycks ut åt alla håll :( så har det ju varit ett halvår nu, sen hon föddes, så jag borde ha vant mig men tycker det blev värre sen vi började med gröten:( så nu har jag slutat även med den och återgått till helamning. Hoppas på 6 månaderskoll på bvc snart så jag får lite råd hur jag ska göra.

    Lite komiskt ändå att man skulle ha dåligt samvete när man flaskmatade de andra barnen för "amning skyddar mot allergier".. de ungarna tål ALLT, Selina som helammats har provat TVÅ grejer och reagerat på bägge. En slump säkert men komiskt som sagt ;)


    Åh vad drygt med blöjläckage. Det hade dottern ofta och i många månader. Men lilleman har bajsat igenom max 10 gånger i hela sitt liv. Han har ätit mat i snart två månader och bajsar riktigt bajs istället för bebisbajs.
  • LillLouise84

    Zzzzzz våran lillkille sliter ut mig! Han går och lägger sig 19.30 men börjar strula oftast vid 22. I natt hostade han till 00.30 sen 4 uppvak och gjorde morgon redan 5. Det innebär typ 4 timmars sömn inatt för mig. Jag känner mig så sjuk pga sömnbristen. Jag vill verkligen ha ett till sovrum! Nu när vi klev upp så fick pappan gå upp och lägga sig i sängen, efter att han gått och lagt sig på soffan i natt för att slippa allt stök. Igår kom jag helt plötsligt på att grannen ska flytta till annan ort. Tänk om det huset blir till salu!? Det är min stora önskedröm just nu. Grannen har ett superfint och stort hus som jag gärna skulle vilja ha. Ett större hus skulle vara våran räddning på bättre nätter.

  • LillLouise84
    septemberbarn08 skrev 2015-09-27 00:48:05 följande:

    Nu sitter jag här med en okry bebis:( de andra barnen har varit förkylda ett bra tag nu och har hostat rätt duktigt så det var väl bara en tidsfråga innan Selina skulle åka dit.

    Var småsnorig tidigare ikväll, men somnade som vanligt och sov tills för en timme sen. Vaknade och var sååå ledsen, gick inte trösta henne:( gav en alvedon till slut. Skrek så hon fick en hostattack och började kräkas men det var så tjockt slem att hon knappt fick upp det. Nu sitter jag med henne i gungfåtöljen, hon lugnade ner sig till slut. Men nu vågar jag inte lägga mig med henne, rädd att hon ska sluta andas. Känns bättre att sitta med henne både så jag har lite koll och så hon får lättare att andas för hon låter rätt slemmig.

    Fy för sjuka barn! Men så länge hon får sova och inte är ledsen så är jag nöjd!


    Usch för sjuka barn. Båda våra har varit hostiga till och från i två veckor. Jag provade tipset om att låta hostig bebis sova i bilstolen så att han skulle få lättare att hosta upp slem. Men bilstolen vägrade han. Däremot sov han jättebra i babysittern hela natten, utan att hosta. Det kan du testa om du vill slippa sitta och hålla i henne hela natten.
  • LillLouise84
    ebe91 skrev 2015-09-26 21:58:55 följande:

    Hittills har allt faktiskt känns jättebra, men nu är jag för första gången sen Bosse kom rätt nedstämd... Det är för att amningen inte längre funkar. Jag ville ju verkligen långtidsamma! Först fick jag kämpa för att få igång produktionen då han låg på neo och inte fick amma fritt (tog för mycket kraft för honom innan produktionen kom igång). Sen funkade det rätt smärtfritt i 3 månader, fick ibland böka lite men absolut hållbart. Mellan 3-5 månader fick jag böka mer, gå och amma, endast amma höger bröst då han inte riktigt ville greppa vänstra osv. Sen efter han blev 5 månader var det som att han för varje dag ville amma mindre o mindre, tills typ i veckan/förra veckan då jag fick sluta helt. Har försökt få han att ta tissen lite varje dag men det är typ 10-20 sek sen vägrar han. Ger jag han sen flaskan kan han suga i sig allt direkt. Och jag vet att jag har mjölk men han vill verkligen inte. Men jag vill... Känner sån sorg att behöva sluta amma redan. Jag hade somsagt planer på att amma 1-1,5 år iallafall. Innan förlossningen var jag livrädd att inte kunna amma, då både min mamma och syster hade problem med det. Men när jag väl fick igång mjölken var det som att jag tog för givet att vi skulle amma så länge JAG ville, inte en tanke på att HAN kunde bestämma sig för att sluta tidigare. Ååh... Oså försöker jag vara stark inför andra och bara rycka på axlarna när jag säger att jag slutat, fast jag typ grinar inombords. Orkar inte säga hur jobbigt jag tycker det är egentligen. Vet inte om jag värdesätter mig själv som mamma med hur amningen funkar? Eventuellt... Samtidigt försöker jag vara glad över att jag har en matglad kille, som mår bra och utvecklas. Och tänka att nästa barn kanske vill amma längre. Att det inte är sista gången jag ammar.


    Jag tänkte helamma i 6 månader den här gången också men lilleman dippade i vikt vid 4 månader och vi fick rådet från bvc att börja med mat. Så nu vid 6 månader så ammar han 1-2 gånger per dygn oftast är det nattetid. Det blir sällan som man har tänkt sig
  • LillLouise84

    Japp världens sämsta morsa det är jag. I natt har jag sovit borta utan mina barn. Efter att sovit kassa nätter i två och en halv månad, och inte sovit typ en hel natt på två och ett halvt år så har jag börjat få fler och fler symtom på utmattning/utbrändhet. Så för att jag ska orka med ännu en vecka utan hjälp från mannen så sov jag hos hans föräldrar. Jag sov nästan 10 timmar i natt men hade säkert 4 uppvak ändå bara för att kroppen är sönderstressad. Men nu mår jag bättre. Den senaste veckan sov jag 4-6 per dygn med sjuka barn, så det är det som slitit sönder mig.

  • LillLouise84
    Kpax skrev 2015-09-27 17:10:07 följande:

    Det är väl jättebra att du kan göra så! Kan du sova där ibland framöver också? Tänker att om du börjat få symtom på utbrändhet behöver du nog mer än EN bra natt inom en överskådlig framtid.


    Jo jag kan sova där när som helst för dom så länge jag är 100% frisk. Vi kan inte lämna dit barnen då barnens faster bor där och går på cellgifter och har nedsatt immunförsvar och ingen ork.
Svar på tråden BF Mars 2015! :) Någon som vill följas åt?