Surrogat mödrarskap

Men det kan bli fråga om människohandel även om inga pengar är inblandade. Sociala påtryckningar kan vara än värre.

Det nämns ändå ingenting om att det är så det nödvändigtvis skulle vara. Och pratar jag utifrån min egen situation(som ts efterfrågade) så skulle det varken handla om pengar eller påtryckningar.

Spädbarn har ju knappt något minne.

Det är bra att ni vet. Själv vet jag av ERFARENHET. Och barnet lever med sin biofar och har kontakt med sin bio"mor" så så värst konstigt är det inte med det. Inte konstigare än många familjer idag, t ex styvbarn/föräldrar/halvsyskon etc. Men vill man komplicera och problematisera allt så går ju det. Ni får nog vänja er med att familjer kan se mycket olika ut idag och i framtiden.

???. Det är just det de har. Spädbarn känner igen rösten, lukten och rörelsemönstret hos den som burit det. Har du aldrig sett ett nyfött barn vråla i panik när någon försöker ta det från mamman för att bli helt lugn i mamman famn? Även om barnet inte kommer ihåg exakt så som man gör när man är äldre innebär separationen ändå ett trauma.

Du vet ingenting förrän barnet är vuxet. Det enda du har är ett ensidigt egoistiskt vuxenperspektiv. Även barn som utsätts för sexuella övergrepp och what not kan på ytan se ut att må toppen. Tills att de bryter ihop som vuxna. Kanske kommer ditt barn må bra. Kanske inte. Ser man på tex adopterade barn är risken för psykisk ohälsa kraftigt förhöjd. Man kan inte jonglera med ett barns ursprung och familjeförhållanden hur som helst utan att det påverkar barnet. Det förstår du nog själv. Sen reagerar individer så klart olika.

Håller med

Om man ska se det så så har vi ALLA ett rent ensidigt vuxet perspektiv när vi bildar familj! Vi har aldrig någon garanti för något. Men vi kan välja att ha tänkt på allt vi kan komma på och göra det möjligt för barnet att få veta och få del av. Och det är viktigt för oss och där tycker vi att det är bättre med ett känt ursprung än t ex anonym donation. Men jag är väl en hemsk människa förstås för att jag fött ett barn som ska bo med sin pappa...och hua en mamma som inte är dess biologiska mor!! Och vilket enormt trauma att komma direkt från livmodern till en kvinnas famn som inte delar samma dna! Hemskt hemskt.... Jag borde brinna i helvetet för att jag inte tar hand om detta barn utan låter en annan kvinna och pappan göra det. Tack för mig. Tar bort tråden. Ni kan fortsätta diskutera.

Din starka reaktion tyder på att du någonstans innerst inne vet att det du gjort inte är så enkelt som du försöker få det att framstå som. Ja, att skaffa barn är per definition en egoistisk handling. Men det kan fortfarande göras med hänsyn även till barnet. Eller inte. Jag hoppas för både barnets och din skull att ert lilla experiment med hens liv faller väl ut.

www.etc.se/ledare/nu-borjar-surrogatbarnen-att-tala-ut

Bra länk där, vem tänker på barnen?

Författaren till artikeln i länken vinklar ALLT om surrogatmödrarskap negativt.

Det är väl ändå barnens åsikt som är viktigast, ska de känna sig som handelsvaror resten av livet, tvingas vara tacksamma för att någon betalade en okänd kvinna som inte ville ha de att föda de åt någon annan?

Om du har problem med Kajsa Ekis Ekman klicka vidare på länkarna. Det är inte hon som är viktig här utan de hon berättar om.

Och hur kan du veta varje enskilt barns åsikt innan hen ens blivit till....? Jag känner ett surrogatbarn och hon är då glad och tacksam över att ha fått komma till sin familj och skiter blankt i att mamman inte är hennes biologiska och inte har fött henne. Och nej, det förekom inga pengar, ingen handel och inget utnyttjande av fattig i u-land.

Jag vill det! Men hörde att det är förbjudet här. Skulke inte klara det med mina egna ägg för de vill jag ha själv.

Men från den sekund jag födde barn kände jag hur jag ville få uppleva det här igen, helst många gånger och har sedan dess tänkt bli det. Sen krossades min dröm när jag fick höra om lagen.

Varför jag vill detta: för att ett barn är den största gåvan och alla har inte turen att få möjligheten att bära sitt barn s

och självklart skulle föräldrarna/-en vara delaktig från start och nära, fortsätta umgås. Tycker det är riktigt häftigt att man kan göra såhär och förstår inte hur det kan anses värre än adoption när detta är högst planerat och älskat från start. Säger inte att adopterade barn inte var älskade men ni förstår.

Men innan jag själv var gravid och hade fött så var jag helt motsats inställd. Aldrig tänkte jag. Hur skulle man?

Men jag älskar verkligen att vara gravid, aldrig mått så bra, i alla fall vart lugn och förlossningen! Det bästa, vill bara föda barn om igen. Men jag skulle inte klara av att ta hand om så många barn samtidigt. Då är det bättre att alla vinner på det, jag får vara gravid, föda barn ochett lyckligt par får sitt efterlängtade barn.

Ser inga problem! Bara jag får träffa barnet ofta. Men visst alla graviditeter är olika så ska nog vara det en gång till för min egna räkning en gång till först.

Åh vill sätta mig och föds barn nu igen bara för att!

Det är just det. Man kan inte veta vad varje enskilt barn kommer att känna. Men allt tyder på att barn som av olika skäl inte får växa upp med sina genetiska föräldrar löper en kraftigt förhöjd risk att drabbas av psykisk ohälsa. Och tacksam? INGET barn skall behöva känna tacksamhet över att finnas till. INGET.

Jag har inte heller nämnt tacksamhet på det sättet jag tror att du menar.

Ja det är ju bara ett exempel
Men det borde vara förbjudet, precis som alla andra onaturliga saker

Jo, vi vet hur konservativ du är när det kommer till "onaturliga" saker. Men om vi för ett ögonblick skulle strunta i vad du tycker om själva grejen surrogatmödraskap så tycker du i alla fall inte att det är bra att Sverige(äntligen) tar upp frågan då dessa barn redan finns och har funnits länge och det ändå inte finns någon lagstiftning runt detta som skyddar barnen?