Alexi skrev 2014-07-01 08:05:57 följande:
Elisehjalmar: Tack! Det är oerhört viktigt för mig och jag har funderat på det sen långt innan jag fick barn hur jag, med mina mångåriga problem med ätbeteenden och övervikt ska kunna undvika det med dem. Men har inte hittat någon säker metod ännu tyvärr.
Dock blir jag oerhört förvånad när jag ser överviktiga föräldrar som också har tjocka barn, när man vet hur jobbigt det är att vara tjock borde man ju göra allt för att undvika det hos sina barn. Undvika att lära dem tröstäta, vara hyfsat noga åtminstone med deras kost osv. Får väl se om tio år hur det verkar gå...
Jag tänker exakt så också, varför utsätta sina barn för samma?? Och jag vet vad du menar med att ge en sund inställning till mat. Jag har vuxit upp med en mamma som INTE gett mig en bra syn på mat, och kroppen. Hon har alltid pratat "fult" om dom som är överviktiga, och hon har alltid själv haft och förmedlat vidare dåligt samvete när man unnar sig ngt. Jag kämpar med detta dagligen för att mina barn ska se mat som en naturlig del av livet. Vi gör inga stora saker av att så fort man ska mysa ska man äta ngt, vi säger fredagsmys på fredagarna men det handlar minst lika mycket om att vi badar ihop, sätter igång musik lite högre, dricker bubbelvatten med en limeskiva i osv.... Att vi faktiskt MYSER, inte ÄTER.
En kollega berättade för mig att på hennes barns skola pratar man om maten som kroppens bensin. Och bra och dålig bensin typ. Svårt att sammanfatta här men det var massa bra saker som jag försöker ta till mig. Jag kommer också på mig själv, framför allt i början av mammatiden, att när min son blev ledsen så var jag ALLTID när att säga "ska vi ta lite russin?" (Eller vindruvor/riskaka el likn). Även om vi fortfarande aldrig gett honom ngt onyttigt, så hade jag tänket att mat skulle trösta honom. NEJ NEJ NEJ NEJ!!!!! Det är ju just det jag vill komma ifrån