Vi runt 30 som siktar på vårt första plus NU
Hoppar in och hejar på er! Vill bara säga att jag förstår så väl den där frustrationen när man haft ett mf och sen trilskas det och tar lite tid innan man lyckas igen. För mig tog det 4 månader efter missfallet och det var lååånga månader med strulande mens och ett antal negativa graviditetstest. Jag både tempade och äl-testade, men bestämde mig sen för att ge f-n i det ett par månader, eftersom jag kände att hela den här skaffa-barn-grejen tog lite för stort fokus. Den månaden plussade jag. Nu vill jag inte säga att det var därför eller att det är nån slags universal-lösning, jag tror det beror helt och hållet på ens situation och personlighet mm, vad man känner att man mår bäst av liksom. Men för mig var det iaf jäkligt befriande att bara släppa kontrollen ett tag. (Hade bestämt mig för att börja hålla koll igen om jag inte var gravid före årsskiftet).
jag har alltid himlat med ögonen åt folk som säger att det kommer att funka så fort man slappnar av och tänker på nått annat ett tag.. Typ som folk som säger till singlar att man kommer att träffa "Mr Right" när man minst letar efter honom,, men faktum är att den månaden som jag blev gravid så var vi på semester och jag hade struntat i att ta med mig några äl-test . Antar att jag tänkte på annat eftersom vi hittade på massa skoj saker hela tiden och det kanske faktiskt var därför som det tog sig den gången.. Men nu när jag bra går hemma i vardagen i novembermörkret och det är lite lugnare än vanligt på jobbet så är det så himla svårt att tänka på nått annat! Skulle det inte ta sig denna månaden så är nästa försök typ mitt i julhelgen så då kanske jag kan testa att skippa alla tester och tänka på nått annat en månad...
hoppades in i det sista. När jag blev gravid hade jag nidblödning. 2 dagar av spottings typ. Men men bara att gå vidare!