Junibebisar 2014

Men hur vet du att barnet fick karies just pga amning? Det är inte bara socker som är upphov till karies och i synnehet inte den sötade bröstmjölken (som ju inte på något sätt kan jämföras med ex godis eller andra fabrikssötade saker). Karies kan uppstå av en rad andra orsaker, bland annat om man småäter mycket för då vilar inte munnen och det bildas saliv konstant som fräter. Något sånt åt det hållet (är ingen tandläkare så säger säkert fel eller använder fel termer men ni förstår nog vad jag menar ;)

Nu minsann tror jag det kan vara en tand på g i lillemans mun! Annars vet jag inte varför han helt plötsligt matvägrar, enbart amning funkar. Han gallskriker i panik så fort han tar första skeden mat sen vill han inte ha mer.. Nån som känner igen detta?

kellymom.com/health/baby-health/tooth-decay/

Snabb googling så hittade jag detta ang amning och tänder.. Men hittar jag studien jag en gång läste för några månader sen ska jag länka den, den var riktigt bra.

Oj nu spammar jag men googlade även på svenska och kom över denna bra sammanfattning sagogrynet.wordpress.com/2011/12/06/nattamning/

Jaja hursomhelst finns det inga belägg för att amning ökar karies utan snarare tvärtom.. bröstmjölk är ju så nyttigt, bakteriedödande & bra för allt så har svårt att se hur det kan ha en negativ effekt i munnen. Så jag tycker ingen ska behöva oroa sig över nattamningen men tror man något annat ändå eller oroar sig ändå så kan man väl försöka sluta nattamma.. Det vill man nog sluta med oavsett när de är såhär pass stora :) skulle jag vilja iaf men orkar inte ta fighten än.

Han dregglar inte mer än vanligt och visst stoppar han allt i munnen men det har han gjort sen han va 2-3 mån haha. Jag tycker det ser lite svullet ut och inbillar mig tom att jag ser en tand under ytan som är påväg upp men det är så svårt att se när han inte låter mig kika in, vill inte gapa när jag vill det liksom. Men kan matvägran öht ha att göra med tandsprickning då? Ingen aning vad det annars beror på. Han vill äta men så fort han får första skeden åker handen till munnen och gallskriker.. Sen vill han inte ha mer! Har ammat hela dagen! :|

Alltså jag blir galen. Är det nån mer som har bebis som ALLLLTID börjar strula kl 4-6 på morgonen. Varje morgon!! Det har hänt enstaka gång att han lyckats sova förbi och vaknat 7 utvilad. Men oftast vaknar han 4 och gråter, sover 10 minuter, vaknar, gråter, har svårt att komma till ro. Sådär håller det på. Kl 5-5.30 vaknar han HELT men gråter, syns att han inte är utvilad. Vi får söva om i babysitter och då kan han sova till i alla fall 6-6.30, om vi gungar den konstant. Är så trött på detta, får knappt nån sömn efter kl 4. Och oavsett om han somnar 18 eller 22 så händer samma sak, samma tid!! Folk brukar säga "varför måste han sova nu? Låt honom vara uppe och leka lite så får ni också sovmorgon imorgon" om vi har vänner på besök tex men de fattar inte att han vaknar ändå kl 6 eller 5 eller 4 oavsett hur sent han lägger sig. Så då är det ju alla gånger bättre att han får somna 19! Jag fattar inte vad som händer under de där timmarna på morgonkvisten, varför han blir så bökig då. När han var nyfödd vaknade han alltid med magknip den tiden och skrek, förmodligen då gaserna hunnit bilda sig under natten (kolikbebis). Men det var ju längesen.. Nu vet jag inte ens varför han vaknar. Ond cirkel??

Här har vi också haft två väldigt oroliga nätter. Nu är det inte de klassiska täta uppvaken utan att han konstant gnyr, rör sig, vaknar till och kan inte somna om. Alltså konstant! Jag sov nog ingenting från 2.30 inatt. fattar inte varför, han ska inte ens va i en fas just nu..

Min har alltid varit sådär mammig haha :( gulligt och sådär <3 men samtidigt lite jobbigt att han bara gråter efter mig så fort någon annan tar honom.

Är era väldigt mammiga hemma också? Jag får ingenting gjort, det är omöjligt att laga mat eller diska tex. Heeelt omöjligt. Sitter jag på golvet kan han leka där själv bredvid mig men så fort jag börjar gå därifrån släpper han allt och kryper efter mig. I köket kan han underhållas 5 minuter genom att han får dra ut allt ur lådorna men sen gråter han och börjar klättra mot mina ben för att jag ska lyfta upp honom. Sätter jag mig på golvet är han nöjd igen men reser jag mig upp protesterar han haha. Själv ska han minsann inte va där nere. Gulligt det med men också jobbigt.. Och stressande!

Min pojk har helt plötsligt börjat vägra napp sen nån v tillbaka :( i början tänkte jag jahopp toppen man får det överstökat redan nu, så smidigt! Men nu inser jag att det är JOBBIGT utan napp, för det är jag som blir den stora nappen istället.. Mina nätter blev plötsligt snäppet svårare. Fattar inte varför detta nu? Han har ju alltid tagit napp :/

Det vore väl inte omöjligt, han är trots allt 9 månader och tandlös ;) kan de vägra napp då? Gör det ont liksom? Det kom så plötsligt och han har vägrat nu i 1-2 v men ingen tand som syns än iaf..

Gör det ont av nappen menar jag, klart tandsprickning gör ont annars haha.