• Anonym (vansinnig)

    Kan man bota hebefili? snälla ge mig hopp

    Ja min sambo och jag har varit ihop i över 5 år. Han är 20 år äldre än mig och jag var 16 år när vi blev ihop. Men han verkar jaga yngre tjejer nu, han säger att det inte alls är så. Men jag har kommit på honom med att sexchatta med yngre tjejer typ 14-15 år. Senast var det för ett halvt år sedan och jag är rädd för att förlåta för att sedan vara där igen. Sårad och arg.

    Vi försöker nu att "bota" honom, det har funkar i ett halvt år. Men finns det en chans att han faktiskt är "botad"?. Han säger att han älskar mig och vill leva hela sitt liv med mig.

  • Svar på tråden Kan man bota hebefili? snälla ge mig hopp
  • Jeaninne

    JAG skulle i alla fall inte ens orka försöka. Jag tycker att det där som han redan har gjort är så sunkigt, att jag inte skulle kunna älska en människa mer som har gjort det. Och tänk när vi får barn... Inte så att han nödvändigtvis måste ge sig på sin EGEN tonårsdotter - INCEST går ju inte hand i hand med det övriga du beskriver. Men hennes kompisar... eller er sons flickvänner... Du skulle alltid vara tvungen att hålla på och vakta!

  • Anonym (vansinnig)

    Ja det är jobbigt att alltid vara sin vakt. Kolla hans telefon, mil, facebook. .. men jag försöker bara hjälpa honom. Vet han att jag kollar så låter han bli

  • Anonym (Nej)
    Anonym (vansinnig) skrev 2014-06-25 08:17:27 följande:
    Ja det är jobbigt att alltid vara sin vakt. Kolla hans telefon, mil, facebook. .. men jag försöker bara hjälpa honom. Vet han att jag kollar så låter han bli



    Det gäller och ställa sig själv dom rätta frågorna..

    1) orkar jag ständigt kolla hans fb ect framöver? (Det är en psykisk stress som leder till ångest & utmattning tillslut)

    2) vill jag leva med en person som inte kommer vara attraherad av mig om ex 5,8år?

    3) om ni får en dotter ex och hon är tonåring dvs attraherad av hennes kompisar.

    Det är svårt och se klart när känslor är involverade men jag tycker du ska lämna honom för att du är fortf ung samt hans "störning". Är ju en stor faktor. Ja det kommer kännas tufft och gå isär men se det inte som ett misslyckande utan en ny start i ditt liv. Låt dig själv att få vara lycklig. Som jag sa: du är ung, resa med kompisar, festa på krogen och göra sånt som UNGA personer behöver innan man slår sig ned. Vissa har som sagt inte det behovet, det trodde inte jag heller först när jag hade en 5års relation med en person, då var jag 17år. Men det kommer, ja det var han som gjorde slut och det var skitjobbigt, gick i terapi och blev psykiskt utbränd/utmattad av allt som hände i den relationen. Det här var 4års sedan, men det är det bästa som hände mig som jag ser på situationen idag. Hade jag fortf varit kvar så hade jag fortf haft ångest då jag inte kände mig trygg med honom pga olika anledningar. Så hade jag aldrig dejtat och träffat olika killar för och se vem som egentligen passade mig. Att resa till olika platser & träffa nya människor, minnen för livet. Och idag lever jag med sambo och har 1 barn som är några månader.

    Livet är fantastiskt även om det inte känns så när man är i en svacka. Är det rätt så är det lätt. Är det lätt så är det rätt.

    Är det lätt & rätt för dig?
  • Anonym (vansinnig)
    Anonym (Nej) skrev 2014-06-25 08:38:14 följande:

    Det gäller och ställa sig själv dom rätta frågorna..

    1) orkar jag ständigt kolla hans fb ect framöver? (Det är en psykisk stress som leder till ångest & utmattning tillslut)

    2) vill jag leva med en person som inte kommer vara attraherad av mig om ex 5,8år?

    3) om ni får en dotter ex och hon är tonåring dvs attraherad av hennes kompisar.

    Det är svårt och se klart när känslor är involverade men jag tycker du ska lämna honom för att du är fortf ung samt hans "störning". Är ju en stor faktor. Ja det kommer kännas tufft och gå isär men se det inte som ett misslyckande utan en ny start i ditt liv. Låt dig själv att få vara lycklig. Som jag sa: du är ung, resa med kompisar, festa på krogen och göra sånt som UNGA personer behöver innan man slår sig ned. Vissa har som sagt inte det behovet, det trodde inte jag heller först när jag hade en 5års relation med en person, då var jag 17år. Men det kommer, ja det var han som gjorde slut och det var skitjobbigt, gick i terapi och blev psykiskt utbränd/utmattad av allt som hände i den relationen. Det här var 4års sedan, men det är det bästa som hände mig som jag ser på situationen idag. Hade jag fortf varit kvar så hade jag fortf haft ångest då jag inte kände mig trygg med honom pga olika anledningar. Så hade jag aldrig dejtat och träffat olika killar för och se vem som egentligen passade mig. Att resa till olika platser & träffa nya människor, minnen för livet. Och idag lever jag med sambo och har 1 barn som är några månader.

    Livet är fantastiskt även om det inte känns så när man är i en svacka. Är det rätt så är det lätt. Är det lätt så är det rätt.

    Är det lätt & rätt för dig?


    Tack för dina kloka ord. Jag har börjat fundera på detta mer o mer på att lämna och då får jag bara ännu mer ångest. Jag menar ångest som resulterar i att jag kallsvettas, får hjärtklappningar och det känns som att jag ska dö. Då lägger jag ner tanken.
  • Anonym (Nej)
    Anonym (vansinnig) skrev 2014-06-25 08:48:50 följande:
    Tack för dina kloka ord. Jag har börjat fundera på detta mer o mer på att lämna och då får jag bara ännu mer ångest. Jag menar ångest som resulterar i att jag kallsvettas, får hjärtklappningar och det känns som att jag ska dö. Då lägger jag ner tanken.



    Jag var likadan när jag kände att min & mitt x relation inte var bra. Likadant när det tog slut. Jag grät, hyperventilerade, hade sådan ångest. Mycket beror på att man hamnar i en slags beroende ställning med den ena partnern pga ens känslor för personen, dvs att det bara finns en person som gör en lycklig. Då hamnar man omedvetet i en beroende ställning. Man måste vara lycklig själv först innan man släpper in någon i ens liv, och även om relationen startar så, kan det som sagt förändras med tiden. Jag lovar dig att det går över, gå i samtal & prata om det med någon proffesionell. Var sysselsatt med vänner och det du tycker om att göra och bearbeta allting. Man behöver vara ledsen, gråta ut för att kunna må bra igen. Att förneka eller sopa allt under mattan är det sista alternativet för att kunna gå vidare.
  • Anonym (Chippan)
    Anonym (vansinnig) skrev 2014-06-23 21:48:23 följande:
    Nej jag befara faktiskt att jag kommer att dra på mig nån sjukdom på grund av all stress och oro.
    Alltså din kille är "otrogen" mot dig. Om inte fysiskt (än) så är han det för han sexchattar osv. Han är inget bättre än en man som sexchattar med jämngamla kvinnor. 
    Kan du stå ut med otroheten? Det låter inte så. Och det är väldigt svårt för en person som många ggr vart otrogen (och blivit ertappad men förlåten) att sluta vara otrogen.
    Om jag var du hur svårt det än må vara just nu, så skulle jag lämna honom. Det finns någon annan därute som kommer att värdera dig mycket mycket mera!

    *Styrkekramar*
  • Anonym (vansinnig)

    Tack för all råd och styrkekramar. Jag har mått bättre idag trots hjärtklappningar men det kanske är på väg bort? Det hoppas jag iallafall :)

  • gammelget

    Din kille verkar vara obotbar, men rent generellt så tror jag hebefili är mer av en störning än en läggning där man vill ta igen det man anser sig ha missat när man själv var i den åldern.

    En del män har sexualdebuten väldigt sent i livet, och det skapar en slags saknad för sin egen ungdom och upplevelser man inte haft och vill ta igen. Det kan man gå i terapi för, eller helt enkelt lära sig att acceptera att man inte får uppleva allt här i livet.

  • Anonym (Nope!)

    Jag tror inte att det går att bota.

    Det går inte bota heterosexualitet, det går inte att bota homosexualitet, jag tror inte det går att bota andra sexuella variationer eller sjuka sexuella böjelser (parafilier) heller ...

    Det går att trycka undan och hålla sig ifrån sin böjelse... ett tag.
    Det är min erfarenhet från rättspykiatrin.

  • Anonym (vansinnig)

    Han kanske inte alls är hebefil, kanske jag som överdriver det hela. Det kanske bara är en kul grej som han själv påstår.

  • Anonym (Inte kul)
    Anonym (vansinnig) skrev 2014-06-25 20:12:49 följande:

    Han kanske inte alls är hebefil, kanske jag som överdriver det hela. Det kanske bara är en kul grej som han själv påstår.


    Då är det ju värre. Då riskerar han ert förhållande och väljer att medvetet såra dig hårt bara för att det är kul?! Han värderar dig mindre än vad han värderar en " kul grej"? Han väljer att begå kriminella handlingar som skadar unga tjejer för att det är "kul"?

    Oavsett varför han gör det så har han redan upprepade gånger visat att du är värdelös för honom. Välj en riktigt man som inte ger sig på småflickor utan istället behandlar dig så som du förtjänar.
  • gammelget
    Anonym (Nope!) skrev 2014-06-25 19:54:27 följande:

    Jag tror inte att det går att bota.

    Det går inte bota heterosexualitet, det går inte att bota homosexualitet, jag tror inte det går att bota andra sexuella variationer eller sjuka sexuella böjelser (parafilier) heller ...

    Det går att trycka undan och hålla sig ifrån sin böjelse... ett tag.
    Det är min erfarenhet från rättspykiatrin.


    Jag tror du har fel. pedofili är en böjelse, men hebefili kan nog vara ett uttryck för sin ålderskris eller något obearbetat från sin egen uppväxt. Män oavsett egen ålder kan tycka att tonårstjejer är snygga och har man aldrig fått uppleva tonårskärlek ifrån tiden man borde ha gjort det kan det ligga och gnaga i medvetandet.

    man kanske förlorade oskulden till en 33årig tvåbarnsmamma som 23åring själv eller något och aldrig fått uppleva det där pirrande, trevande, försiktiga och fullkomligt överväldigande känslosamma som tonårskärlek är.

    Äckligt är det i varje fall, men jag vet två bekanta som när de var runt 30 blev helt fixerade vid att försöka ragga på 18-åringar. Nu när de är 40 är de gifta med varsinn 50-åring.
Svar på tråden Kan man bota hebefili? snälla ge mig hopp