Sonen ska sluta med napp. Jag orolig... Behöver råd!!!

Jag hade börjat med att begränsa användandet - nappar har man bara när man sover! JA, det blir jobbigt - men det får ni leva med!

Jag måste genomgå samma sak med dotter nu och bävar också. Hon är nöjd med "bara" en napp i munnen, men ändå.. Konstant helst. På förskolan går det bra på dagarna, men så fort man hämtar så ska nappen fram..

Ska nog börja med att göra som det skrivits i tidigare inlägg, begränsa till bara när man sover. Hur nu det ska gå. Får väl bara genomlida det antar jag, men usch vad jag kommer bli galen på allt tjat. Känns som att det kommer ta veckor innan det blir lugnt...

Min dotter var ungefär som din grabb - totalt beroende och flera skulle det vara. Vi försökte begränsa det, men det blev så jobbigt för henne att vi tänkte att det skulle vara lättare att få det avklarat en gång för alla. Vi började med att sätta ett datum, och räknade ner tillsammans. Vi läste böcker om att sluta med napp och pratade om att det snart var dags att sluta. Sen åkte vi till en leksaksaffär där hon fick köpa en leksak för sina nappar. So far so good.

På kvällen ångrade hon sig, förstås. Hon grät och skrek i ren och skär ångest, och jag grät nästan lika mycket jag, fast inte inför henne, förstås. Tre nätter tog det, med lite mindre gråt och lite mindre ångest efter hand, och det är något av det värsta jag har varit med om. Efter de tre nätterna var det lugnare, men hon var orolig ett tag efter, och det tog över ett halvår innan hon helt slutade prata om napparna och att hon saknade dem.

Efteråt har jag ångrat mig, och funderat mycket över varför det var så viktigt för mig att hon skulle sluta just då, men gjort är gjort, och hon verkar inte ha tagit någon större skada av det, även om det var jobbigt då, och saknaden var stor.

Problemet med begränsningen (vår var "bara i sängen och i bilen på kvällen") var att hon alltid, alltid hittade en napp någonstans - hon hade sina gömmor.

Men frågan är ju om det blir lättare av att vänta? När är rätta tillfället liksom?

Min äldsta son var också väldigt beroende av sina nappar.
Han fyllde tre i augusti förra året och på julafton fick han ge sina nappar till tomten. Trodde det skulle bli problem, men han har inte frågat en gång efter napparna. Vi pratade väldigt länge om att tomten behövde napparna till sina bebisar och att han skulle få en present av tomten som tack.
Han är lite tillbakadragen och blyg hade inga problem att gå fram till tomten och ge sina nappar till honom!

Vi mutade med en heldag åka så mycket hon ville på Liseberg och använde oss av att tandläkaren sa hon skulle sluta för de sa hon vid kontrollen innan.

Vi drog ner (eller faktiskt till och med dottern av sig själv drog ner och vi hängde på och uppmuntrade det) på användandet dagtid när hon var drygt tre år. Därefter var det bara kvällen och natten som gällde. Sen när hon fyllt fyra tog vi bort dem helt. Jag förstår inte varför ni riktigt måste pressa på det nu? Så länge han absolut inte har dem i munnen vid lek och mitt på dagen så kan man väl ha dem på natten ett tag till. Det är ju från fyra år tandläkarna säger at det är viktigt att sluta.

Sluta hönsa.

Ta bort napparna, tröst. Så -klart!

Här slutade vi med napp för en vecka sen. Ha gått jättebra. Jag har sen tidigare slängt precis alla nappar, utom en. Jag förklarade att detta är ditt sista napp, när den går sönder så får vi slänga den och vi kan inte köpa nya för du är för stor för de. Tillslut gav den söndertrassade och välanvända nappen upp och vi slängde den. Varjegång hon frågade efter den så a jag att den har ju gått sönder så du får klara dig utan. Hon frågade efter den lite då och då men det blev inga störra bråk om det. Det viktiga är att man slutar med napp när barnen inte är så intresserade i de, det går ju i perioder så det gäller att vara uppmärksam.

Har varit i din sits. Vi gjorde som du och sa att när hon blir 3 år slutas det med napp. Vår grund som gjorde att det var direkt "nödvändigt" var att hon fick öppet bett och för att det ska gå tillbaka av sig självt bör man sluta innan 4 års och för att inte ta någon risk valde vi 3 år.

Trodde som du TS att det skulle gå åt fanders men det gick över förväntan bra. Vi började dock med att dra ner på napp till bara sovning och typ om hon gjort illa sig.

Nu är yngsta i samma sits och blir tre i augusti. Vi pratar varje dag om att när hon fyller tre så ger vi napparna till kattungarna på Skansen.

Vi tog det ganska försiktigt. Först begränsade vi användandet till bara nattetid och i sängen när han var 2,5 ungefär. Han tuggade på napparna dagtid och efter att ha tjatat om det i eviga tider fick jag tokspel och tog helt enkelt bort dem dagtid. Det gick helt över förväntan.

Därefter pratade vi ibland om att när man är stor har man inte napp på natten längre och att nappfén kommer och hämtar dem och lämnar en present istället. Men det var han inte alls med på, han ville hellre ha sina nappar än en present. Min man ville forcera med jag var precis som du nervös och kände att sonen inte visste vad han gav sig in på om han skulle ge bort sina nappar.

När han var på treårskontroll sa läkaren att han hade lite öppet bett men att det inte var så allvarligt om han bara hade napp på natten. Men vi bestämde att forcera det lite ändå.

Vi tog upp temat igen och trots att han vareviga kväll varit jättenoga med att ha minst tre nappar så var han betydligt mer positivt inställd. Så råkde han somna mitt i kvällsmaten en kväll och nästa dag pratade vi om att det ju gick bra att somna utan napp. Den kvällen ville han gå ut till pappa i trädgården sent på kvällen. Jag tyckte först att det var för sent, men sa sedan att om man är så stor att man kan gå ut så sent, så kan man också somna utan napp. Det var han förstås snabb att lova, men det blev lite gnäll sen när det var sovdags (dock ingen gråt). Den dagen tog vi upp historien med nappfén igen och att om man visar att man kan somna utan napp en hel vecka så är hon säker på att det alltid kommer att funka och kommer med en fin present (vi hade redan valt ut en stor lastbil som han egentligen skulle fått som välkomstpresent av lillebror som föds om ca 4 veckor) och hämtar napparna. Napparna skulle nappfén ge till apungarna på zoo... Vi var noga med att säga att det var hans beslut och att hon bara kommer om det verkligen är det han vill.

Från och med det frågade han bara när hon skulle komma och frågade aldrig mer efter napp. Helt otroligt...

Jag tror att det gick så bra just för att vi väntade in att han var mogen och var noga med att det var hans beslut och att han visste vad det innebar.

Vi hade lite tur tror jag, vår dotter var 3,5 år då vi började känna att nu är det dags, han var väldigt beroende av den!! Vi umgicks mycket med kompisar som har en tre år äldre tjej, efter ett tag sa hon helt plötsligt att hon skulle sluta med nattblöja (hade slutat på dagen ett bra tag innan), och då hängde jag på och en dag gick vi på en leksaksbutik, hon hittade en jättefin docka, så jag sa att hon får den om du ger mig alla nappar, sagt och gjort... På kvällen kom hon såklart på att det kanske inte var bästa iden... ;) men hon testade bara några kvällar att säga att hon vill ha napp, vi kan ta dockan, men det var med glimt i ögat, aldrig tårar, jag är glad att vi väntade, tror inte att det hade gått lika smidigt innan, nu hade vi ju pratat länge om att det är småbarn som har napp också... Hon blev storasyster tre månader senare, så jag ville dock inte spara den konflikten...lillasyster är dock väldigt ointresserad av napp!!

Vi försökte med att sonen skulle lämna dem till tomten men det ville han inte utan skulle lämna dem till Bamse så vi planerade in ett besök där nu i maj, kryssade varje dag i kalendern, pratade om att vi snart skulle till bamse och att han skulle lämna napparna där, Var där lördag o söndag och hade bestämt att dem skulle lämnas på söndagen så vi slapp en fajt på hotellet, han lämnade dem utan ett ord i deras napp kista lämnade adress i butiken som är där och han har inte frågat en enda gång efter sina älskade nappar. han fick ett brev från Bamse någon vecka senare där bamse tackade för napparna

Vi slutade med napp dagtid till vår tös när hon var 2 år. Sedan nu vid 3,5 års ålder tog vi ifrån henne den även på natten. Hon hade så mycket herpessår runt munnen och inte vart det bättre av att hon hade nappen på natten så det blev blött och fuktigt. Vi sa helt sonika på morgonen att idag är det dags att kasta nappen. Det gick hon med på. Men det var gråt och tandagnisslan vid läggningen första natten. Men då förklarade vi för henne att stora flickor inte har napp och att hon får så mycket sår runt munnen. Sedan har det gått som en dans. Hon är inne på femte dygnet och sover jätte bra på nätterna utan en massa uppvak för att hon tappat nappen. Hon går endast upp och kissar en gång och pillrar sedan iväg till sängs och somnar gott igen.

Våra barn slutade med napp när de var 2år och 4 månader båda två.. Från att de var ungefär 1 år så började vi begränsa till att de bara fick ha nappen när de sov, åkte bil, vagn eller var ledsna. Hade napparna så de inte kom åt dem. Sen pratade vi mycket innan om att de skulle lämna bort dem (den ena till trollbebisarna i skolan och den andra till tomten på julafton). Det gick över förväntan för båda två, men de frågade några kvällar efter napparna när de skulle sova.

Tror alltså det bästa är att begränsa det ett tag innan. Alltså inte låta barnet ha nappen förutom på natten ett tag och sen ta bort.

Min mamma sa till mig att katten bitit sönder alla mina nappar när jag var liten, så det var ju ingen idé att fråga efter dem.. ;) Att man kunde köpa nya fattade man ju inte då ;)

Vi har ungefär samma problem. Vår son är 4 år och har alltid haft napp i viss omfattning ända sedan i våras då han fick bara ha nappen när han sov. Men när han var hos tandläkaren sist, så sa hon på skarpen att han MÅSTE sluta med nappen så fort som möjligt. Nu har vi slängt alla nappar och sagt till övrig släkt och vänner att göra samma sak. Nu är är vi på dag 3 och han har inte bett om en napp en enda gång. Detta har resulterat att han har varit extra gnällig och en del utlöst häftiga vredesutbrott. Samtidigt som allt det här händer så håller han också bli vagnfri… bättre sent än aldrig. Det kan ju hänga ihop med att han ska bli storebror i höst också :)

Båda mina har "köpt" valfri leksak i leksaksaffären för napparna. Ingen har sagt något om att de vill ha tillbaka napparna.