BF Augusti - Sista 10 veckorna..

Hej! Gillar inte heller att trådarna läggs över på FB, försöker att använda sidan så lite som möjligt så jag hoppar gärna in här =)
Gravid i vecka 33 med BF 21/8, på sambons födelsedag. Har inte en aning om det blir en pojke eller flicka =) Har en dotter född -07 sedan tidigare och som nu är extremt pepp på syskon! ^-^

* Hur mår ni? Jag tycker mig må ganska bra, men har foglossning och har varit mycket stressad/oroad hela graviditeten så jag är sjukskriven på heltid till förlossningen. Tidigare bara haft ont i baken men bebisen har börjat sjunka ner i bäckenet redan så jag har haft ont även framtill några dagar. Annars är det fint!
* Vad köper ni? Har det mesta kvar sedan dottern var liten, men nytt babyskydd och kläder har det blivit. Sen blir det nog mest till mig, då jag var BETYDLIGT större vid den graviditeten och därmed nog inte kan ha amningskläder jag köpte då. Men det får jag nog vänta med några veckor till så jag vet ungefär hur stor jag blir =P
* Hur inreder ni? Pluttens säng står redan i dotterns rum, kommer flytta in där när h*n sover hela nätter. Innan dess i vår säng i babynest. För övrigt tar plutten den plats som behövs när h*n kommer och får sprida ut sig lika mycket som vi andra i hemmet.
* Hur packar ni bb väskan? och När gör ni det? Inte packat än och kommer nog vänta ett tag med det. Förlorade ett barn i fjol och vågar inte börja för tidigt med något den här gången =( Har köpt håll-in-leggings som ska med iaf. Har tidigare fått sjukt ont i magmusklerna efter förlossningen, när de bara hänger fram. Så nu ska vi se om det hjälper att trycka in dem lite. Annars blir det nog mest fokus på bebisens saker och kamera som ska vara laddad.
* Snitt eller vaginal förlossning? Vaginal förlossning.
* Hur snart vill ni ta emot besök efter förlossningen? Så snart vi orkar, antagligen kommer min syster titta in redan på BB då hon ska ta hand om storasyster under förlossningen och sedan får vi se hur det känns när vi kommit hem. Skulle tro att jag vill att mamsen kommer hit ganska tidigt =P
* Oroar ni er? Har mycket oro som ligger och gnager, tyvärr. Att det inte ska gå bra på ett eller annat sätt. Plutten tenderar att ha lite varannan- var tredje dag med MYCKET aktivitet och är däremellan ganska lugn. Tycker inte om de dagar det är lugnt... Så mycket som hinner börja snurra i huvudet. Var likadan på slutet med dottern och åkte då in till förlossningen flera, flera gånger för kontroller. Nu försöker jag jobba med mindfullness och yoga för att hålla nerverna i styr och jag tror det fungerar ganska bra.

Blev ett sjukt långt inlägg, tenderar att skriva för mycket =P Hoppas det är bra med alla och vilka fina magbilder ni lagt in!!

nenna7­6: vad kul att vi har samma bf =) Har nästan letat efter någon som har det =P 

Tänkte på en grej i morse, när folk i fortsättningen frågar när det är dags kan vi svara "nästa månad" och vips kändes det ju jättenära =D Sambon fick lite panik och vi har rensat igenom alla kläder, sängkläder, leksaker etc nu idag, skönt så vi har lite bättre koll på vad som behöver köpas och inte! 

Jag mår inte illa, men har mycket halsbränna och ibland sura uppstötningar på kvällarna när jag lägger mig i soffan. Främst om jag ätit något starkt (vilket är en craving för tillfället) eller rå lök eller liknande.
auapower: hoppas allt ser bra ut så det bara är att bebis sjunkit ner! Håller tummarna på fredag! =)
Förra veckan var jag till bm och plutten var då "ruckbar" (vecka 32), fick galet ont i fogen mitt fram sen några dagar och efter det tycker jag att magen sjunkit något och nu har jag inte ont i fogen längre. Hoppas att plutten börjat fixera sig ordentligt =) Får se hur det blir med mått när jag kommer till bm nästa gång, då är min ordinarie på semester och det känns som att det finns viss risk för felmätningar =S

Bra jobbat ebbozz!! Och vilken fin mage du har =)

Emaria: skönt att det togs på allvar och att allt löste sig! Lycka till med allt pumpande, ammande och sondmatande ^-^ Vad mysigt att få träffa henne, även om det blev lite tidigt =)

Börjar själv bli lite fundersam kring kroppen, har lagt på mig 2 kg vätska på 1 dygn... Mår bra i övrigt, haft en liten yrselattack idag bara. Tid hos bm (dock inte ordinarie) på fredag eftermiddag. Velar om jag ska ringa redan i morgon eller om jag ska vänta till fredag..?

Jag försöker att inte oroa mig då jag faktiskt inte har några som helst tecken på havandeskapsförgiftning. Antar att det är värmen som gör det, men lite ställd blev jag när jag gått upp så mycket på så kort tid... Ska väga mig i morgon bitti också, så får vikten avgöra om jag ringer. Annars väntar jag till fredag och ställer frågorna då =)

Jag blev svullen när värmen kom, men nu när jag vant mig har svullnaden lagt sig. Hoppas jag slipper få tillbaka den, det gjorde hemskt ont i leder och kroppen blev så tung. Lider med er alla som samlat på sig vätska!!

37 dagar kvar till BF, räknar med att plutten kommer några dagar sent precis som storasyster.
Underhållning hittills har varit enkel då sambon haft semester. Underhållning för kommande veckor har han redan ordnat i form av en tidig födelsedagspresent till mig; pussel! Fick 4 st 1000-bitars och 1 med 3000 bitar, så jag ska vara underhållen tills plutten behagar komma =P Utöver det ska jag kasta igång någon serie att börja följa. Om några veckor kommer jag börja pina mina stackars fogar med dagliga promenader, oavsett hur ont det gör, i hopp om att plutten väljer att titta ut =P

När jag väntade första barnet gick jag varje vecka från vecka 36, utan någon speciell anledning. Nu är ordinarie barnmorska på semester och det är en stackare som täcker upp arbete för 3, så då blir det tre veckor mellan besöken, vecka 34 senast  och vecka 37 nästa gång. Sen får vi se vad min vanliga barnmorska säger efter det...
Kanske skiljer lite mellan olika landsting också..?

Jag kan känna att jag längtar efter förlossningen, är så spänd på att se hur jag hanterar smärtan och hela upplevelsen den här gången. Var rätt ung (19) när dottern föddes och mådde inte helt bra psykiskt så förlossningen blev jättejobbig för både mig och sambon. Den här gången hoppas jag kunna vara mera med och, framför allt, inte få panik för smärtan. Men så vet jag ju också att det finns effektiv smärtlindring =)
Mina "tänk om" handlar mest om att det skulle visa sig att plutten inte är frisk, oavsett svårighetsgrad så känns det svårt och ogreppbart på något sätt. Vill inte riktigt tänka så heller. Känner mig så sjukt naiv när tankarna och mina reaktioner på dem kommer. Risken finns ju alltid...
Humörsmässigt så känner jag igen mig =P Gråter av berättelser både i verklighet och fantasi, böcker och på TV. Känner också att det börjar bli kortare tålamod och jag känner mig totalt misslyckad om jag inte klarar av det jag tänkt klara av.
Jag har hittills gått upp 7 kg (svajar lite mellan 7 och 8 beroende på vätskemängd i kroppen). Tycker att det känns för lite, hade trögt med viktuppgången även tidigare i graviditeten och fick då skäll av bm att jag åt för lite (hon skrämde bland annat upp mig med att det är risk att bebisen blir undernärd). Äter nu som en häst och stoppar i mig sötsaker nästan varje dag och det händer ändå inte så mycket. Blir så klart orolig att plutten verkligen får allt som behövs. Av rent egoistiska skäl är det  rätt sköt att inte gå upp supermycket (gick upp nästan 30 kg med dottern och det var en kamp att gå ner igen), men oron överväger och jag är rädd för att bebisen kan vara liten och svag när den föds och för att inte kunna amma ordentligt om jag har för lite reserver själv... Får väl ta det med bm på nästa besök.

Vad kul med så många nya i tråden sista tiden! =D