Varför vill man ha 50 barn i en klass?

Vinterankan: Om det funkar så, blir det naturligtvis jättebra. Tidigare hade man 50 % av tiden i halvklass och färre elever per klass, så det gav 11 elever per grupp. På detta vis är det ingen skillnad. Det nya är att man "hämtar" gruppmedlemmarna ur ett betydligt större antal elever, plus att lärarna alltså blir mer specialiserade. 

Jag hoppas framför allt att det inte är ett sätt att mörka personalneddragningar. 

50 barn på fyra pedagoger är inte alls dåligt. Det kan ge en jättefin flexibilitet. Man kan t.ex ha två 25-grupper med två pedagoger samtidigt, eller som sagt 12-13 elever/pedagog. Jättebra.

Det jag skulle vara observant på är om antalet pedagoger dras ner på lite olika smygande sätt. Det kan vara att vikarie inte sätts in (det finns ju redan lärare närvarande ). Det kan vara att någon pedagog används mer eller mindre helt som resursperson till en eller två elever. En pedagog går i pension eller flyttar/slutar.....och ersätts inte (det är ju trots allt tre pedagoger redan . Jag tror att du förstår vad jag menar. 

Jag är alltså inte negativ till upplägget som det ser ut på pappret så att säga, men däremot så har jag jobbat länge och vet hur ekonomin ofta ser ut i skolorna och hur man på olika sätt försöker spara in. Jag har varit med om mången omorganisation som sägs vara "pedagogisk"......utåt. Men vill verkligen inte måla "fan" på väggen, utan tycker absolut att Fyra pedagoger på 50 barn kan vara kanon. Bara bra att vara uppmärksam på vissa saker som rektorer som ofta är hårt bundna ekonomiskt kan se ekonomisk vinning med. Men det är ju bra att vara uppmärksam på oavsett så klart . Jag är väl helt enkelt lite miljöskadad .

De gör precis samma i förskoleklassen from förra året nu. När mina andra barn gick där var det 4 pedagoger på två skilda klasser.

Nu blir det alltså 47 barn och 3 pedagoger i jätteklassen. De har då sparat in på en pedagog hos oss.

De pratar om vinsterna med att man kan dela in löättare efter deras förmågor, och det kan jag se som positivt. Tycker det skulle vara friare över lag så att det var enkelt för tex mitt barn i ettan att läsa matte med de i trean som är "svaga". Tex.

Men vad jag hört från en annan mamma var det istället kaos. Pratade med en pedagog på öppna fs som berättade om en flicka där som inte ens visste vad alla hette. Små barn kan inte ha så många relationer. Så det är inte enbart positivt.

Blev okså irriterad på mötet när de sa att när barnen börjar 1an har de 47 kompisar. Tycker det var rätt löjligt, inga människor har 47 kompisar, varken barn eller vuxna.

FÖr att det ska fungera krävs ju hård diciplin, om 47 barn stökar runt och är högljudda blir ju barnen helt förstörda av stress

Som sagt, vi får se till hösten nu. I ettan är det två klasser än så länge.

Tack än en gång alla för er input! Som sagt, den här skolan tappar 1 MKr per år från och med detta år jämfört med tidigare år och det är inte småpengar... och ekonomin är förmodligen en del i det hela. 

Känner mig som sagt lite lurad eftersom detta alltid har varit "den lilla, personliga skolan" med drygt 20 barn per årskurs och hälften av undervisningen i halvklass, det var därför vi sökte oss hit.
Den här informationen fick inte förrän på inskolningen (de kallar det så!) för någon vecka sedan. Läraren verkade knappt själv veta vad det skulle innebära. 

Men jag utgår i alla fall från att det blir bra. 

Ska skola in mina barn på en förskola där de nu börjar med samma modell. Istället för att göra tre el fyra mindre avdelningar på den nybyggda förskolan blir det två stora avdelningar med 30 barn vardera som är åldersblandade 1-5 år. Inom grupperna ska man sen arbeta i mindre grupper efter ålder o intresse.

Jag är skeptisk. I skolåldern låter det något bättre, absolut kan det finnas pedagogiska vinster, men samtidigt förlorar man tryggheten i att vara en liten grupp som hör ihop. Jobbigt i skolan tror jag, jättejobbigt i förskolan, speciellt för de minsta barnen.

Alexe: På vårt dagis är de två grupper om vardera 16 barn i åldrarna 1-6 med tre pedagoger i varje grupp. Det är perfekt. Funkar jättebra trots att man ytterst sällan delar in barnen i mindre grupper. Eftersom det finns flera olika rum kan barnen ändå få avskildhet och naturligt bilda "egna" grupper beroende på humör och intresse. Det vi dock har saknat är ett samarbete mellan fröknarna på de bägge avdelningarna, vi tror att det skulle vara sunt att blanda dem mer. På gården leker alla 32 samtidigt och då är det fler fröknar ute och det funkar jättebra. 

Tror framför allt att det är viktigt att fröknarna har ett gott samarbete och en god disciplin på barnen så att de respekterar varandras behov av arbetsro, då går det säkert jättebra. Samt att fröknarna har tydliga mål med sin pedagogik så att det inte blir ren förvaring. Mycket viktigare än gruppstorlek!

På dotterns skola gjorde de så när dottern gick i trean. Skolan tyckte det var stora fördelar innan då kunde delas in i två, tre eller fyra grupper. Hur vi upplevde det? Kaos! Tog oerhörd mycket energi från dottern. Elevdemokratin minskade, de hade klassråd i denna klass på 53 barn och det var 2-3 barn som pratade de andra kände sig inte bekväma.

Efter det året så återgick de till att ha fasta klasser men ibland så delar de upp sig annorlunda. Experimentet har inte återkommit på skolan. Det var från dotterns ursprungliga klass 5-6 föräldrar som gick ner i arbetstid just för att de upplevde att detta tog så mycket på barnens krafter. Dottern är oerhörd social och det är jobbigt att hålla koll på vad alla ens klasskamrater gör och hur de har det. På fritids tyckte de att hon lekte med alla och var en fröjd då hon var lätthanterlig för dem. De såg inte hur himla jobbigt detta var och hur psykiskt trött hon var efter en dag i skolan. Kroppsligt var hon inte trött men hjärnan var helt slut. Jag har inget positivt att säga om sådana storklasser.

Fast Snällspiken, 16 barn i varje grupp och 32 totalt är ju bara hälften av 30 i varje grupp och 60 totalt. Så tycker inte riktigt att det är jämförbart. Har ännu inte fått veta hur många pedagoger det blir på dessa 30 barn, hoppas på fler än 4, men skulle inte tro det.

Vi får se hur det går, jag förhåller mig skeptisk tills motsatsen bevisats. Kan återkomma i höst o rapportera :)

Alexe- på liknande avdelningar här brukar man ha MINST 5 pedagoger, så blir det färre än 4 ska du absolut säga ifrån!

Ser nu att snällspiken och Alexa pratar om förskola respektive skola.... Det är ju en väldig skillnad!

Alexa: Jag vet! Jag försökte väl mest komma på något positivt att säga... ljudvolymen lär tära på barnens tålamod. Ni kan inte få in ert barn på ett annat dagis?

Blandade åldrar har jag däremot bara positiva erfarenheter av. Speciellt om de nu ska vara så många... de små behöver ju uppmärksamhet av ett annat slag än de stora. 

Jag arbetar som lärare på lågstadiet. Nu är jag klasslärare i en klass men jag har tidigare arbetat efter en modell som liknar den som beskrivs i ts. Det finns absolut fördelar såsom flexibilitet och många vuxna som känner samma barn. Samtidigt upplever jag att det (framför allt för de yngre barnen) blir otryggt och rörigt. Nya grupprocesser startar hela tiden då grupperna görs om och det är betydligt svårare för eleverna att få grepp om sin dag. Min personliga åsikt är att allt för mycket tid och energi gick åt till att få alla att förstå var de skulle vara, vad de skulle göra och tillsammans med vilka de skulle vara. Samtidigt finns som sagt fördelar också och om man fungerar bra ihop i kollegiet är det ett roligt och utvecklande sätt att arbeta på.

Snällspiken: tänkte väl :), du lät ju inte så positiv t stora grupper fr början.
Kan o kan, vi flyttar till en liten by där man valt att bygga en stor förskola. Vore toppen om den är bra, är den inte det så får vi väl köra en mil till nån annan. Men känns lite surt såklart.
Hyser ändå lite hopp eftersom barnen är tämligen stora (4,5 o nästan 3) o mkt sociala på gränsen t framfusiga. De lär inte komma bort bara för att det är en stor grupp. Sen ska de bara gå 20 timmar/vecka. Men visst, kan vara sjukt jobbigt ändå. Vi får som sagt se.

Jag tänker mig att storklasser nog kan vara bra från mellanstadiet o uppåt. På högstadiet tyckte iaf jag att det var trevligt att träffa andra när man hade blandade klasser. Men förskola o lågstadie... där tror jag att tryggheten är viktigare än pedagogiken.

Jag skulle förmodligen vara mer positiv till "nyheten" om jag inte var en sån som i grunden misstror stora institutioner typ skolor. För jag vet att de i allt större utsträckning handlar av vinstintresse. Jag har själv eget företag så jag vet hur verkligheten ser ut. 

Om man dubblar storleken på klasserna och lite vagt hänvisar till "flexibilitet" (detta uttjatade ord!!) och "pedagogiska vinster" (för vem, exakt?? För alla individer?) så är jag mycket, mycket skeptisk. 

Men vi kommer att köra på och ha inställningen att detta ska bli bra, för dotterns skull och för lärarnas. Jag beundrar dem och är övertygad om att de kommer att göra ett kanonjobb om de får uppbackning av oss föräldrar. 

De flesta skolor, i alla fall de kommunala, handlar inte i vinstintresse. Däremot är många rektorer och skolledare mycket hårt pressade av besparingskrav. Det handlar alltså om att överhuvudtaget hålla skeppet flytande inom de ekonomiska ramar man tilldelats. Får man ett besparingskrav på ett par miljoner över ett läsår (de fick min skola härom året) så kommer man inte särskilt långt med inköpsstopp av blyertspennor utan det handlar om stora ekonomiska poster = löner = större elevgrupper och minskad personal.

Flickan och kråkan: Jag uttryckte mig klumpigt inser jag, jag menade faktiskt precis som du skrev: Att det ska sparas pengar (inte att göra vinst). Eller snarare... att få pengarna att räcka. Och som jag tidigare skrev, kommer ju denna skola att tappa en miljon per år från och med detta år. 

Jag har all respekt för att de kämpar hårt, men jag har helt enkelt svårt att tro på att megaklasser gynnar flertalet elever. 

Jag håller med att ur den psykologiska aspekten är det INTE bra att hålla på med nya grupperingar allt för ofta då det tar tid att hitta sin roll i den nya konstellationen.

Så fort en faller ur eller tillkommer i en grupp så omkonstrueras gruppen och alla måste hitta nya roller gentemot varann men även gentemot den nya personen. Detta är väl dokumenterat hur människor beter sig i olika konstellationer och att hela tiden ändra kan ha dålig effekt på vissa men bra effekt på andra.

Jag skulle tippa på att det är en lösning de testar för att klara av besparingarna på ett så bra sätt som möjligt. Alternativet hade kanske varit generellt större klasser med obefintlig möjlighet till resurs. En större klass med flera pedagoger ger större flexibilitet. 

Flickan och Kråkan: Jag tror också att det är så. De försöker naturligtvis göra det bästa av situationen. Jag tänker inte stjälpa dem och får helt enkelt vara glad över att ha en tjej som gillar förändringar generellt.