Göra så här?

Hört talas om styckeindelning?

Får uppfattningen att han inte dricker så ofta, stämmer detta?

Sen har jag även uppfattningen om att du stör dig i sak, på att det dricks alkohol.

Och tillsammans med en del dåligt beteende, så blir du extra irriterad över situationen.

Du får väl förklara att du vill att han håller sig på rätt sida av bra/dåligt beteende, som säkert går hitta en gräns i antal glas öl tex.

Sen är det lite lustig situation när en är nykterist.

Av någon anledning så ser man ofta nykteristen har något slags ägande rätt i hur andra ska ta alkohol eller inte.

Detta skapar ofta slitningar.

Jag anser att var man/kvinna ska få bestämma själva i hur de ska göra, men även att de får ta ansvar för sina egna handlingar.

Har du inget körkort? 

När ni väl är på fest, skriver du - ska man förstå det som att det inte händer varje lördag, eller? Jag tycker verkligen inte att hans konsumtion är något att orda om. Men du skriver också något om att han varit beroende? Av vad? Det kan ju beroende på vad det var och hur beroendet såg ut spela in. Men i övrigt så begriper inte jag varför folk som inte vill vara absolutister eller nykterister ska pressas att bli det. Du slipper väl dricka om du inte vill, utgår jag från?

Nej, vi är inte på fest varje lördag med våra småbarn-helt korrekt. Och jag pressar inte honom att bli nykterist igen även om jag skulle önska att han ville det.

Men varför måste han dricka så han spyr? Vid 45 års ålder! Jag tycker det är onormalt, och ganska patetiskt.
Ja han har varit beroende-och det är inte av småkakor. Och det är klart att det finns med i bilden och oroar mig att han har varit där. Dessutom dricker flera i hans släkt alkohol varje dag, jag tycker inte att det är sunt.

Han frågar mig ibland om jag vill ha, men insisterar aldrig.

Jag stör mig inte på att det dricks alkohol, innan folk börjar sjunga karaoke och schluddra har jag ofta jättetrevligt. Men då tycker jag att det räcker och är redo att gå hem.

Intressant att höra att de som dricker alkohol tycker att nykterister ska försöka få andra att sluta dricka. Jag som nykterist är innerligt trött på folk som tycker att jag borde dricka. Som undrar om det är något fel på mig som inte dricker.

Nästa gång vi går någonstans ska jag höra efter hur mycket han tycker att han behöver dricka för att festen ska kännas rolig.
Det där med att ta ansvar för sina egna handlingar får du gärna utveckla:)

Hade du körkort eller hur är det med den saken…?
Vad om inte småkakor har han varit beroende av, och hur länge sedan är det han var beroende?

Jag ser flera saker som inte riktigt känns bra. Det första är att mannen tycker att TS ska säga till att det räcker, att mannen inte kan sluta dricka i tid/tänker på att sluta dricka i tid även om han skall upp och göra något (köra till flygplatsen) och framförallt att mannen legitimerar sitt drickande med att han är trevlig fast han druckit och det minsann finns de som dricker lika mycket eller mer.

Alla de tre sakerna är en varningssignal, sen behöver de inte betyda mer än så, men..

Tyvärr är det så jag ser det också:(
Det är ingen större fara nu, och kanske onödigt att oroa sig (det är det ju alltid iofs) men hur blir det på sikt? Jag vill att han ska veta att jag reagerar på det här beteendet. Allt annat är ju ett medgivande..

Jag ser i din beskrivning exempel på beteenden som kanske på ett sätt antyder en osund hållning - men å andra sidan inte nödvändigtvis är tecken på en sådan. Emellertid vill jag uppmärksamma dig på en sak, som kanske kan vara lite svår att se i sig själv - nämligen att vi är olika känsliga för att känna igen mönster i tillvaron. Vad jag menar är, skulle du exempelvis vara i ett förhållande med t.ex. mig eller min partner (som båda dricker alkohol) - så är det mycket möjligt (nästintill troligt) att du skulle lägga märke till beteendemönster som du likväl skulle finna oroväckande.

Vad jag säger är inte att jag och min sambo har alkoholproblem - utan att vi säkert, liksom de flesta - i största allmänhet har en hållning gentemot alkohol och därtill ett mönster/vana. Huruvida den kommer visa sig vara osund är emellertid omöjligt att veta - och av samma anledning är det viktigt för oss att vara medvetna om att hur vi strukturerar upp vår samvaro i förhållande till alkohol inte alltid är lätt att synliggöra för oss själva. M.a.o. det är svårt då vi alla har bristande självtransparens - förmåga att se hur vi strukturerar upp och känner igen mönster i omvärlden utifrån oss själva. Och detta gäller även dig. Men såklart även din sambo.

Därför kan det hjälpa, att inte forcera på din sambo, den bild av hans alkoholbruk som du har. På samma sätt medger du ju själv, om än enbart genom att insinuera det, att du inte kan lära dig eller förstå hans egen självuppfattning (hans uppfattning om sitt alkoholbruk). Detta är helt enkelt omöjligt! Och du skriver här i ditt sista inlägg att "han ska veta hur du reagerar" - men kom då ihåg att du redan från första stund varit i någon mån upptagen med att ständigt om och om igen förkunna din position! Eftersom att du i varje läsbar händelse eller omständighet inför situationen läser in "missbruk"! Jag säger inte att detta är fel - men om något borde det väl förtydliga att du har redan etablerade mönster för ditt sätt att förstå omvärlden, och som jag tidigare drivit i mitt meddelande - du kan inte påtvinga någon ditt eget tankemönster för att det är omöjligt.

Så var ska man börja någonstans? Försök i högre grad förstå hans position, och för att vidare närma dig honom - försök få honom att förstå att inte alla dina anmärkningar på hans beteende är uttryck för hans stundande missbruk, utan även faktiskt din egna oförmåga att se saker objektivt (se ingen skam i det, detta gäller oss alla!!! Och därigenom kanske du kan få honom att förstå att detta även gäller honom själv, inte sant?!)

Nej, det är inte sunt att bli "skitfull" alls. Händer det nån enstaka gång må det väl vara hänt, alla gör vi misstag, men din man verkar ju upprepa det gång på gång! Kräv att han håller gränsen på 4 glas per kväll, som alla hälsoexperter rekommenderar! Det är ändå rätt så generöst. Måste han ha en drink i handen hela kvällen så får han varva med alkoholfria drinkar eller vatten, de allra flesta gör faktiskt det. Det sägs att 10% har någon form av alkoholproblem, så om han pratar om folk som dricker mycket så menar han dem.

Att han blir så arg, kan det betyda att han inser att att du har rätt och att det är därför han går in i försvarställning? Han kan ju inte rimligtvis tycka att det är trevligt att bli så full att han spyr! Säger du åt honom på festen eller efteråt? Blir det bättre om du påpekar det när han är full än om du drar upp det senare, när han kanske inte tycker att det är aktuellt?

Tack alla ni som skrivit i tråden!
Jag har inte skrivit på länge men jag har läst era inlägg och funderat mycket på det.
Av inläggen förstår jag att vi har väldigt olika syn på det här, liksom jag och min sambo.

Det som är svårast just nu är att han tycker att han kan bestämma själv hur mycket han ska dricka. Oavsett om jag och barnen är med, om det leder till att han sluddrar, snubblar, PRATAR EXTREMT HÖGT och sitter och pratar (skryter?) om hur duktig han är på sitt jobb eller bli allmänt högdragen.
Och oavsett hur obehagligt jag tycker att det är.

Jag har försökt prata med honom i alla olika skeden, men aldrig när han är onykter. Det har jag slutat med.