Inlägg från: Flickan och kråkan |Visa alla inlägg
  • Flickan och kråkan
    ominte skrev 2014-05-27 10:16:28 följande:
    Ang vad? Det som behövs är ständig övervakning och kontroll så de kan punktmarkera

    Tja, jag förstod det som om du önskar att skolan ska arbeta med problemet? Du får knappast en extra resurs som punktmarkerar. Kuratorn kan gå in och arbeta med flickorna och deras situation. Skulle du anmäla eller gå till rektorn så är det ju också dit ärendet kommer att gå så att säga.
  • Flickan och kråkan
    ominte skrev 2014-05-27 10:40:04 följande:
    Extra resurs har jag inte pratat om, däremot att den befintliga personalen ska finnas där.
    Jag visste inte att kuratorn kan lägga tid på att umgås med barnen för ändamålet. Läraren nämnde inget om det heller?
    Utifrån det du berättar så behövs det lite mer än att personal är där, även om de självklart ska vara det. Att arbeta med relationer mellan barnen på skolan är en viktig uppgift som kuratorn har och kuratorn ingår i det anti-mobbningsarbete som alla skolor måste ha en plan för. De här två flickorna ska ju gå tillsammans i samma klass kanske länge (?). Övriga flickor i klassen är troligtvis också inblandade på ett eller annat sätt eftersom de ser och hör och märker etc etc. Det här måste skolan arbeta med. Flickorna lär knappast lösa det själva. 
  • Flickan och kråkan
    ominte skrev 2014-05-27 11:36:42 följande:
    Nej de kommer inte lösa det själva, däremot hoppas vi ju på att föräldrarna ska kunna påverka henne på nåt sätt. I första hand i kombination med övervakning från lärarna, men det kanske är dömt att misslyckas? Kan det slå över åt andra hållet om vi avvaktar och kollar om den här planen funkar?

    Hur länge ska man vänta? Detta uppdagades förra måndagen, alltså att det handlade om fysiska slag och psykiska genom skitsnack, skrik i hennes ansikte osv. Enligt min dotter så har de andra barnen gått emellan och försvarat min dotter när flickan skrikit till henne att hon är dum och dålig m.m så jag tror mitt barn känner stöd och att hon inte är ensam.
    Jag, jobbar som lärare, anser att man bör agera mer kraftfullt snabbt. För allas skull. Det är lurigt att vara för "mesig" som vuxna för det är ju att så att säga OK:a och lämna barnen lite på pottan. Barnen vet att de vuxna (både på skolan och hemma) vet. Hur kommer de att agera?
  • Flickan och kråkan

    Min erfarenhet är att alla möjliga barn kan hamna i mobbningssituationer. Dessa barn är ju även så små att de håller på att upptäcka hur världen och andra människor fungerar. De flesta av oss har en och annan ego sida och här har du en flicka som upptäckt att hon kan manipulera och genom det dra fördelar. Det behöver inte innebära att hon har det dåligt hemma eller har föräldrar som inte tar tar tag i problem (kan vara så, men måste verkligen inte). Det viktiga är att vuxenvärlden snabbt och tydligt markerar att det är ett beteende som är oacceptabelt OCH hjälper barnen vidare.  Både flickan ifråga, din dotter liksom flickgruppen som helhet behöver ju hjälp att reda ut den situation de har hamnat i. Jättebra att de övriga barnen reagerat och agerat. Viktigt att vuxenvärlden gör det också!

  • Flickan och kråkan
    ominte skrev 2014-05-27 11:51:52 följande:
    Vad är din erfarenhet kring föräldrar som tar tag i detta med sina mobbande barn? Jag har en känsla av att mobbing är ett uttryck för frustration och ilska, kanske kring nåt som händer hemma och som inte blivit taget hand om.
    Det här barnet är tydligen såhär även hemma mot syskon så de blev inte helt chockade ialla fall.

    Vet inte hur de kommer att agera och jag blev lite sur på sambon som är den som ansvarat för hela det här, att han inte frågade rakt ut vad dom kommer göra. Nu sitter vi mest bara och väntar på att dottern ska komma hem och berätta att nåt har hänt. Samtidigt känner jag att det kanske är lite för impulsivt att dra in kurator när man inte ens gett chansen till lärare/fritidspersonal? usch jag vet inte..
    Kuratorn kan du bara ringa och rådgöra med. Det handlar inte om att dra igång världens cirkus. Kanske din dotter tycker att det är skönt att prata med någon neutral som har tystnadsplikt kring hur hon upplever det hela och önskar. En kurator har både kompetensen och tiden att göra detta .
  • Flickan och kråkan
    ominte skrev 2014-05-27 12:25:22 följande:
    Föräldrarna har uttryckt att de inte blev förvånade över beteendet då det är något de känner igen hos barnet som har dominanta drag och mycket ilska. Men eftersom det nu tar sig uttryckt på andra barn (mitt barn) så vet jag inte hur pass dom verkligen jobbat med det hemma och hur pass jobbet har påverkat barnet. Uppnebarligen inte mycket. Min dotter är väldigt "snäll" men har ändå vågat säga ifrån lite grann. HOn har blivit behandlad illa tidigare av en dagiskompis så det känns som att hon blir ett tacksam offer för barn som saknar social vissa förmågor.

    Det är jättedåligt med fritidspersonal ute på gården så de har verkligen ingen koll på dem. Igår när jag hämtade satt dom ihopkrupna längs med ett staket och under ett träd. Under hela terminen har jag inte sett personal i närheten en endaste gång. Barnen får då givetvis lösa sina konflikter själva.

    Jag kanske ska ringa kurator då och prata men det känns som att gå bakom ryggen på läraren? Borde inte läraren vara med på hela det här?
    Tveksamt om min dotter vill prata med någon utomstående om detta. Hon har tom svårt att säga till fröken eller annan personal om det händer nåt.

    Jag tror jag ska ge det ett par dagar, tom imorgon och kanske nån dag nästa vecka, sen säga ifrån på skarpen till läraren att jag aldrig ser någon personal när jag hämtar och att jag vägrar låta det gå så långt att det händer igen innan nån reagerar. Tyvärr kommer ju sommarlovet snart så det blir inga seriösa handtag från personalens sida kan jag tänka mig.
    Jag tycker inte alls att du går bakom ryggen. Du har pratat med pedagogerna så inte alls märkligt att du kontaktar kuratorn. Det är för just sådant här kuratorer finns kopplade till skolan. Nu har jag ju ingen aning om hur just "er" kurator är, men min erfarenhet är att kuratorer och skolsköterskor brukar vara just jättebra på att prata med barn. En helt annan sak än att prata med fröken eller en lärare. Om inte annat kan du som förälder få lite professionella råd om hur du kan och bör agera inte minst i förhållande till din dotter.
Svar på tråden 7-åring som blir mobbad av sin kompis