Hade du orkat/vågat gå på bröllop 1 vecka innan BF?

Och bry sig inte så mycket om vad andra tycker. Jag får kommentarer för att jag vågar vara någon annanstans än hemma typ och har fått sen jag passerade v 38. Man kan ju inte bara sitta hemma och uggla i väntan på att förlossningen ska sätta igång. Jag är hemma mycket nog för att jag är så trött, skulle jag dessutom låta bli att ta mig ut när jag orkade skulle jag klättra på väggarna snart.

Jag gjorde de. 16 mil bort 1,5 vecka innan. Gick hur bra som helst (nu ska jag föda vilken dag som helst)

Ja, det hade jag gjort.

Jag hade tackat nej, eftersom jag aldrig har lyckats vara gravid fram till BF. Mina barn har fötts 3-4 veckor före BF och sedan har de varit på neonatal ett tag.

Jag hade gått. Jag skulle jobba dagen då jag var tvungen att åka till förlossningen men å andra sidan är sonen född 10 dagar innan BF. Jag hade en lätt graviditet, inga större besvär alls trots att jag vid förlossningen vägde över 100kg.

Jag hade definitivt gått, du kan ju alltid gå tidigare också om du blir trött, får ont etc.

Jag hade självklart gått! 

Jag hade nog inte orkat egentligen då jag i princip bara sov dem sista månaden. MEN hade det varit något viktig person som gifte sig så hade jag gått i alla fall och tagit det lugnt och kanske gått hem lite tidigare. Alternativt somnat mitt i festen...

Med första barnet så kanske, trots att jag hade foglossning.

Med andra barnet så hade det inte gått. Hade svår foglossning och var mestadels sängliggande. Dessutom tittade lillasyster ut 8 dagar innan bf.

Jag var på julfest m mannens jobb 10 mil hemifrån när förlossningen satte igång. Fast nu kom sonen fem veckor för tidigt iof. Men det gick bra. Jag käkade massor med julmat och dansade tom Ts, vill du gärna gå så tacka ja och går det så går det. Ha en väska med dig i reserv ifall det skulle sätta igång. Vi fick åka till närmsta bb som låg några km bort. Ändå rätt kul då jag själv föddes där :)

Ja, det hade jag gjort. (väntar 3:e barnet nu).

Jag hade orkat. 10 dagar före bf var jag på galej till fem på morgonen.

Tack för alla svar! Det blir nog bröllop om jag får fortsätta må bra :). Som flera av er skrivit så får jag väl gå och lägga mig om jag blir för trött, de tänkte lägga ut lite madrasser i nåt källarutrymme där barnen kan vila och kolla film. Perfekt tänker jag, haha.

Absolut skulle jag det! Nu har jag tackat ja till att gå på ett studentfirandet ca 20 mil hemifrån 13 dagar innan BF. Då har vi även bokat hotell för att slippa åka fram och tillbaka samma dag, för det skulle jag nog inte orka. Nu tror jag i och för sig inte att jag kommer att orka åka då jag är så enormt trött både psykiskt och fysiskt, men är jag piggare då så kommer vi absolut att åka.

Jag har tackat ja till ett bröllop 4 dagar innan bf, men sagt att vi kommer så länge vi inte är på förlossningen. Dock är det i samma stad så det är ju inte långt att åka och vi kommer nog bara vara med på vigsel och middag och sedan åka hem tidigt. Om jag inte orkar får maken gå ensam. Min fråga är mest vad jag ska ha på mig :D

Jag hade tackat ja - blir mamma för tredje gången i aug men ingen graviditet har varit den andra lik. Även om du har 12,5 mil till ditt planerade BB så sätter ju inte alltid saker igång bara för att tex vattnet går. Kanske bra med ombyte i väskan men annars så vet ju säkerligen brudparet om att du är gravid.  Kan du inte åka pga sammandragningar, ont i rygg eller att du åkt in till sjukhuset så har de nog överseende med att ditt kuvert var bortkastade pengar.
Med första barnet hade jag mycket funderingar som dessa - att man ville vara ifred när det närmade sig, att man kanske inte skulle hinna till BB var man än befann sig osv. Och man måste ju få vara orolig, fundersam etc.. spelar ju ingen roll vad andra säger det är ju du som ska känna för det. Men jag hade inte missat en chans till lite samkväm med goda vänner, god mat och skratt. 

Njo, tror man kanner pa sig. Min forsta kom i starten av v. 38 i ilfart (skulle inte ha hunnit till sjukhus om distansen var sadan). Skulle nog inte ha kunnat ge svar tva manader i forvagen, men veckorna innan sa kande jag liksom pa mig och borjade rora mig i sma circlar. Denna gang (v. 34 nu) har jag lite samma instinkt/tyngdkansla och har pa kann att den kommer tidigare. Jag ar en liten kvinna med stor bebis i magen (igen) - det paverkar nog vad jag sjalv kanner mig bekvam med. Men jag kanner manga som haft det helt annorlunda och varit bekvama med att festa och resa till det sista. Jag flog ocksa i starten av tredje trimestern trots att vissa hojde pa ogonbrynena, men jag kande da att det gick bra.