Nu känns det som att nedräkningen börjat. Två veckor kvar till BF. Är ni fler där ute som har BF samma dag som jag?
Med både första och andra barnet gick jag över nästan en vecka, men jag lever på hoppet att denna bebis håller tiden.
Nej, jag tror det knappast eftersom jag enligt mina egna beräkningar har BF just 9 juni. Så med mitt facit så blir det kring den 14:e 
har du gått över mycket?
Har också två killar sen innan
Nej, vi har inte kollat denna gången heller. Ska bli spännande att se
Det blir Helsingborg här ja, bor du också här nere?
nica - nja. Magen är annorlunda den här gången, men jag tror nog ändå på kille. Vi får bara killar i släkten just nu
Då får vi se om vi ses i Hbg då
birdland och Knoddas - spännande med nr 1
nica - vi gjorde dessutom moderkaksprov denna gången och har ett telefonnummer och ett papper med en kod hemma dit vi kan ringa för att få reda på könet 
Japp, går hos Crispa. Har gått hos Maud på Najaden de andra gångerna och valde att hänga med när hon flyttade till Crispa.
Knoddas - Mina graviditeter har varit väldigt problemfria, i alla fall vad gäller mitt mående. Mycket hungersug och trötthet i början och den här gången har jag haft ont i höfterna om jag legat på natten så att jag fått hålla mig i väggarna på väg tll mina nattliga toabesök, men det håller bara i sig en minut typ.
Nr 1 vägde 3770 när han kom, då fick jag gå på ett TUL för att SF-kurvan legat still men han var ju högst normal
Nr 2 vägde 4410 (!) när han kom och han var jobbig och snurrade i magen och vändes i v 40. Han snurrade fel och rätt själv igen innan han till slut föddes normalt en vecka senare. Hur han nu hade plats till det...
Så det ska bli spännande att se vilken storlek den här bebisen har...
Jobbar mina sista timmar nu. Svettigt värre. Har inte fattat att man ska vara borta så länge och jag har en del som behöver rensas undan.
BB-väskan får väl packas i helgen. Väskan är framme och jag har lagt i papperna man behöver ha med sig. That´s it. kan ju vara bra med kamera, necessär och nåt att ha på sig också
Första gången lyssnade jag på ALLA råd och hade med mig en stor resväska plus en ryggsäck. Undra vad förlossningspersonalen tänkte. Numera reser jag lite lättare 
nica - egentligen är jag väl varken nöjd eller missnöjd, men det känns ändå tryggt att gå till samma. Försökte få plats på mammakulan med första med hon hade knökfullt då.
Suss - välkommen!
Nica- skönt att höra att du gick över tiden trots fixerad bebis m.m. Jag känner mig inte riktigt redo för förlossning än. Blir så stressad av alla som påtalar att den med all säkerhet kommer tidigare och att den kommer när som helst.
Vi har inte kollat kön. Det är på gott o ont känner jag nu. Roligt med överraskning men svårt att knyta an till bebisen i magen o hitta viljan o motivationen att gå igenom förlossningen för att få träffa "min lille pojk" exempelvis.
Hur känner ni som gör om förlossningen för andra och tredje gången? Hur laddar ni upp mentalt? Har ni tips? Det enda jag tänker nu är att kämpa för att inte bli rädd för smärtan, då är jag körd känns det som.. Så jag laddar upp med lugn, andning men även ilska , kämparglöd och ett djuriskt skrik ;) fast egentligen är jag jätterädd.
Jo, jag kan absolut känna mig nervös när jag tänker på det, men tänker på det väldigt lite eftersom det är så mkt annat! Lite för lite för skulle nåt som skiljer sig från de andra tvåinträffa vet jag inte hur förberedd jag är...
Värkar hade jag hemma några nätter innan det drog igång, de försvann på morgonen, förutom då det var skarpt läge, då ökade de istället.
Bebisen har jag heller aldrig kunnat ha som nån målbild, den är ju så abstrakt.
Ingen fara. Det skulle väl inte innebära så mycket mer än att jag får tänka om Krystfasen överrumplade mig första gången. Jag var inte alls beredd på den tryckande känslan och jag blev vääääldigt rädd för att spricka. Det var nog det enda jag tjatade om tror jag. Andra gången visste man vad som väntade så då var jag betydligt mer med i händelserna när det kommit så långt.
Du är så välkommen
Jag har gått över nästan en vecka de andra gångerna, men idag sitter jag med ganska regelbunda (icke-onda) sammandragningar. Vet ju att det kan hålla på läääänge, men börjar ändå tro att denna bebis vill komma lite tidigare än syskonen. Det vore helt olämpligt för jag måste verkligen hinna städa och börja flyttpacka innan
Nica - kännernog ung. som du...tänk om!